Concert hall acoustics is an important factor that influences musical performance. Different acoustics lead to different musical results. For a musical performer, the artistic impression of a performance is paramount. Therefore, it is essential to study the relation between concert hall acoustics and musical performance. Such studies might also be relevant for architects and acousticians. A pilot study was devised, enabled by a unique concert hall with mechanically variable acoustics. A musician played the grand piano at four trials, each having a distinctive acoustic condition. The trials were recorded for later analysis. The performances were assessed by experts and the pianist himself. The results show that clear as well as subtle differences in interpretation and performance between the trials existed.

1921 års koralbok – progressiv eller tillbakablickande?

1921 års svenska koralbok (KB 1921) var den första som stadfästes av Konungen

och därigenom blev officiellt påbjuden för bruk i landets kyrkoförsamlingar. I den

kommitté under ordförandeskap av ärkebiskop Nathan Söderblom som utarbetade

förslaget var tonsättaren och organisten Otto Olsson den drivande kraften.

Den Haeffnerska koralboken av år 1820 var, om än utan officiell status, ännu

den utan jämförelse mest brukade i landet (i ursprunglig gestalt eller lätt reviderade

utgåvor). Under de nära hundra år som gått efter Haeffners koralbok hade

mycket hänt på kyrkosångens område, däribland historicerande och restaurativa

reformrörelser, strävanden efter en mer rörlig psalmsång, utvecklandet av

frikyrklighetens sångskatt och kontakter med andra kyrkomusikaliska traditioner.

Allt detta påverkade förutsättningarna för koralarbetet, samtidigt som kommittén

hade att förhålla sig till en stark traditionalistisk och Haeffnervänlig opinion.

KB 1921 har flera likheter med sin föregångare. Den körmässiga Haeffnerska

fyrstämmigheten har bibehållits, så även mestadels halvnoten som taktenhet.

Men även skillnaderna är betydande. Ungefär hälften av psalmerna har fått andra

melodier än hos Haeffner. Det stora flertalet ”nya” melodier är från äldre källor,

bland dem 1697 års koralpsalmbok. Post-Haeffnerska melodier, inklusive sådana

som tillkommit i själva kommittéarbetet, förekommer mer sparsamt Melodibyten

tycks ofta spegla en strävan att ge psalmerna melodier som svarar mot textens

karaktär. Av bibehållna melodier har de flesta på något sätt förändrats eller

restaurerats, ofta till en mer omväxlande rytmisk gestalt eller genom [åter]införande

av melismer. Endast en mindre del av melodierna har lämnats oförändrade.

Framställnings fokus är jämförelsen med KB 1820, men jag kommer även att

diskutera hur KB 1921 både återanknyter till 1697 års koralpsalmbok och föregriper

senare tiders psalm- och koralförnyelse, inte minst det intensiva arbete med såväl

restaurering som nykomposition som började i slutet av 1950-talet och kulminerade i

1986 års psalmbok och 1987 års koralbok.

Biografi med verkförteckning över tonsättaren och organisten Albert Lindström (1853–1935). 

For many organists in the earlier twentieth century, Karg-Elert produced the most 'modern' music they were likely to play. In this article, the focus is on Karg-Elert's transcriptions of Bach, mostly but not entirely of his keyboard music (collected in two volumes, 1911). The kinds of additions he might make to them plus the various details of their performance (registration, tempo, articulation etc) are traced with respect to the kind of three-manual organ he had in mind. With the D minor keyboard toccata (BWV 913), the turned a relatively modest clavier piece into a full-fledged Romantic organ work on the grand scale. The music of Bach offered, according to Karg-Elert, 'the fortunate master of the modern organ uncommonly rewarding problems'.

En biografisk artikel, med verkförteckning, över organisten, pedagogen och tonsättaren August Lagergren (1848-1908)

En biografisk artikel, med verkförteckning, över tonsättaren, kyrkomusikern och musikforskaren Bengt Wilhelm Hallberg (1824-1883).

An outline of developments in historical and innovative perspectives of artistic research in music.

The chapter offers a broad picture of the composer Emil Sjögren’s  (1853–1918) lifelong relationship with the organ. It argues that the organ was Sjögren’s main instrument as a performer, although his output of organ music as a composer is relatively small. Sjögren had studied in Berlin with Carl August Haupt (organ) and Friedrich Kiel (composition and counterpoint) and was a noted interpreter of J.S. Bach’s works. In later years, however, his fame as an organist rested exclusively on his improvisations in connection with church services, which were regarded as unique and attracted large audiences. The article includes separate sections on the Stockholm organs from various epochs that Sjögren played, as well as discussions on his main organ compositions, including the three preludes and fugues and Legender, perhaps the first collection of organ pieces in all keys. His influence on the following "Stockholm school" of organist-composers is also briefly outlined. 

The chapter deals with chorale-based organ works by German composers from the early 17th century to the late 19th century that have been given the title of fantasia or Fantasie, either by the composer or by later generations. The emphasis is twofold: the use of the term for baroque pieces, including the history of the label “chorale fantasia” for compositions of the north German baroque, and the emergence of the modern (“romantic”) chorale fantasy around the middle of the 19^th century. The(im)possibility of a relationship between these two types of chorale-based works is also discussed.

recension av: Philip, Robert, : Early recordings and musical style : changing tastes in instrumental performance, 1900-1950. 1992, ISBN 0-521-23528-6 recension av: Day, Timothy, : A century of recorded music : listening to musical history. 2000, ISBN 0-300-08442-0 recension av: Philip, Robert, : Performing music in the age of recording. 2004, ISBN 0-300-10246-1

Artistic research distinguishes itself both from other kinds of research and from artistic work as such. The growth of artistic research has been stimulated by: the academization of professional training; knowledge production outside academia (‘Mode 2’); the ‘[self-]critical turn’ within academia; and the growth of ‘conceptual art’. Three aspects of artistic research in music are exemplified by recent doctoral dissertations: reflective approaches to historically informed performance; composition as research; and the artistic dissertation as an integral work of art.

Kapitlet går in på tre problemområden som är betydelsefulla för varje doktorand, oavsett ämne: seminarieformen, licentiatexamen som möjligt etappmål och avhandlingsarbetets slutskede. Dessutom behandlas problem förknippade med forskarutbildning i konstnärliga ämnen.

Preface to edition of Otto Olsson's organ work "Five Trios", Opus 47, with subheadings "Background and publishing history", "Registration indications", and "The music".

Preface to edition of Otto Olsson's organ work "Six Pieces on Old Church Songs", Opus 47, with subheadings "Background and publishing history", "Registration indications", and "Notes on the individual pieces".

Preface to edition of Otto Olsson's organ work "Suite G major", Opus 20, with subheadings "Background and publishing history", "Registration indications", and "The music".

Artikeln ger en överblick över gregorianikens ställning i svensk mässmusik under mer än hundra år ovh blickar även framåt. Är gregorianiken i mässan överspelad? Har den haft sin tid? Med Den svenska mässboken I (1942) kom det stora genombrott för gregoriansk sång i det officiella gudstjänstmaterialet. Med 1986 års handbok var gregorianiken i stort sett intakt, men ganska snart därefter kom kritik mot att gregorianiken dominerade på bekostnad av nyskriven musik eller musik från andra traditioner. Så speglar nya kyrkohandboken den tilltagande pluralismen i Svenska kyrkans liturgiska musik, nykomponerade mässpartier likaväl som gregorianska ordinariepartier.

Artikeln är en kortfattad historik över bruket av gregoriansk sång i tideböner inom Svenska kyrkan från slutet av 1800-talet till våra dagar.

The article provides a history of the presence of Gregorian chant in the liturgy in Sweden, particularly the Church of Sweden, from the path-breaking official volume "Music to the Swedish Mass” of 1897 to the present day. An emphasis is laid on Gregorian melodies as they appear in missals, hymn books and other publications. The Mass and the Divine Office are dealt with in separate sections. The much-debated problem of adapting Gregorian melodies to the Swedish language is discussed, as are possible causes for the present decline in the use of Gregorian chant in the liturgy, contrasted with its increased use and even popularity outside the liturgical sphere. The possibility for a reversal of the current negative trend for Gregorian chant in the liturgy is dependent on several factors, including enabling the congregation to participate.

En biografisk artikel, med verkförteckning, om tonsättaren, organisten, körledaren och musikpedagogen Gustaf Carlman.

En biografisk artikel, med verkförteckning, över kyrkomusikern och tonsättaren Gustaf Wilhelm Heintze (1825-1909)

En biografisk artikel, med verkförteckning, över tonsättaren och organisten Gustaf Hjalmar Heintze (1879-1946)

En biografisk artikel, med verkförteckning, över organisten och tonsättaren Gustaf Hägg (1867–1925).

En biografisk artikel, med verkförteckning, över tonsättaren, organisten, pianisten och musikpedagogen Gustaf Nordqvist (1886-1949)

En biografisk artikel, med verkförteckning, om tonsättaren, organisten och musikpedagogen Harald Fryklöf

Biografi med verkförteckning över tonsättaren och organisten Herman Asplöf (1881–1959).

En biografisk artikel, med verkförteckning, över tonsättaren och organisten Hugo Bedinger (1876-1914)

The article, serving as an introduction to the special issue on artistic research in music, defines and puts into perspective five main problem areas that figure prominently in the ongoing debate on artistic research and that are also discussed in the remaining articles of the present issue. The areas discussed are: the identity of the artistic researcher; questions of methods and methodology; epistemological issues; problems relating to the presentation of research results; and the relationship of artistic research to other research areas and to the art world.

En biografisk artikel, med verkförteckning, över tonsättaren, musikpedagogen och sekreteraren i Kungl. Musikaliska Akademien Johan Peter Cronhamn (1805-1875)

This chapter discusses some of the different contexts of Clavierübung III, as well as its organization and content. Special attention is given to the title page of the original print and to the question of whether it is justified to describe the collection as an ‘organ mass’, as has often been done. The main purpose is not to present new findings or put forward new hypotheses, but to give an overview of the collection based on the present state of research.

En biografisk artikel, med verkförteckning, över pianisten och tonsättaren John Heintze (1886–1937)

En biografisk artikel, med verkförteckning, om tonsättaren, kapellmästaren och musikpedagogen Joseph Dente

Artikeln ”’Kallad att skriva kyrkomusik’. Hugo Distler 1908–1942” behandlar tonsättaren, pedagogen, dirigenten och organisten Hugo Distlers (1908-42) liv, personlighet och verk mot bakgrund av det kyrkliga och kulturella klimatet i Tredje riket. Distler var en av de mest framträdande tonsättarna i den nysakliga strömningen i tysk kyrkomusik under 1930-talet och hade starka band till ledande namn som Oskar Söhngen, Karl Straube och Hermann Grabner. Artikeln innehåller avsnitt om Distlers studietid vid Leipzigkonservatoriet, hans verksamhet som kyrkomusiker i Lübeck St. Jakobi, hans verksamhet som lärare och professor vid konservatorierna i Stuttgart och Berlin. Den avslutas med en sammanfattande karakteristik av Distler som tonsättare. Citatet i titeln är hämtat från ett privatbrev av Distler. Udgivelsesdato: 2008-06-05

Recension av Mattias Lundbergs bok Martin Luthers egna toner och ord om musik. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. 144 s., ill., notex. ISBN 978-91-7777-032

Artikeln behandlar Max Regers liv och verk, med betoning på den kyrkomusikaliska produktionen för orgel och kör

Artikeln behandlar tre pingstkantater av J. S. Bach (BWV 34/34a, BWV 68 och BWV 175) samt Olivier Messiaens Pingstmässa (Messe de la Pentecõte)

Artikeln behandlar huvudsakligen Johann Sebastian Bachs kantat nr 61, "Nun komm, der Heiden Heiland" och samme tonsättares Juloratorium, BWV 248, och innehåller även en kommentar om Bachs paroditeknik.

Artikeln behandlar tre kompositioner över inledningen till Fastlagssöndagens evangelium, "Se, vi gå [nu] upp till Jerusalem", dels J.S. Bachs kantat nr 159, dels två motetter av John Morén resp. Sven-Erik Bäck; vidare ges en melodihistorik till psalmen "Se vi går upp till Jerusalem" (Sv ps 135).

Artikeln behandlar Edward Elgars verk för kör och orkester, "Gerontius dröm" (1900), baserat på John Henry Newmans diktverk från 1865 med samma namn. En bakgrund och kontext ges till såväl dikten som musikverket och diktverkets innehåll sammanfattas. Elgars textbearbetning och tonsättning, inklusive användning av ledmotiv, beskrivs och karakteriseras, liksom huvuddragen i receptionen av verket i samtid och eftervärld.