Riskhantering i ett byggprojekt har stor inverkan på tid, kostnad och kvalitet på utfallet. I och med ökad storlek och komplexitet på byggprojekten har förmågan att hantera risker således blivit en central faktor för att förebygga oönskade konsekvenser i projekten. På vilket sätt olika risker fördelas mellan aktörerna i byggprocessen påverkas av hur projektet är upphandlat. Valet av lämplig entreprenad- och samverkansform är därför viktigt för att stödja riskhantering i ett byggprojekt. Det övergripande syftet med den här studien är att öka förståelsen av riskhanteringen inom de olika entreprenadformerna generalentreprenad, totaltentreprenad och projekt med samverkansformen partnering. Fördjupade kunskaper om riskhantering förväntas bidra till bättre slutresultat för både beställare och entreprenör. Studien omfattar nio byggprojekt som nyligen genomförts i Sverige. Datainsamlingen har skett via både intervjuer och enkäter till beställarna, entreprenörer och konsulter som deltagit i projekten. Resultaten visar att nuvarande genomförandeformer saknar en fungerande process för riskhantering. Det är viktigt att aktörerna i större utsträckning fokuserar mer på processen för att riskhanteringen skall bidra till projektet. Frånvaron av systematisk riskhantering var speciellt tydlig i det tidiga skedet av byggprocessen, programfasen, där en systematisk hantering av risker dock ger det bästa utfallet. I produktionsfasen var intresset och användningen av en systematisk riskhantering större. Resultatet av studien visar att kommunikationen av risker mellan aktörerna inte fungerar i den utsträckning den borde, oavsett vilken genomförandeform som användes, för att projektsäkerheten skulle säkerställas. Vidare visar studien på ett tydligt samband mellan genomförandeformen och riskhanteringen. Generalentreprenadformen skapar inte rätt förutsättningar för en öppen diskussion om projektrisker och gemensam riskhantering. Totalentreprenaden ger en större möjlighet till diskussion av projektrisker mellan konsulter och entreprenörer i ett tidigt skede av byggprocessen. Samverkansformen partnering stöder en tidig samverkan mellan aktörerna och medför att alla aktörer deltar tidigt i riskhanteringen. Studien visar också på att det finns en del drivkrafter och hinder för en effektiv riskhantering. Rapporten avslutas med ett antal rekommendationer till aktörerna i byggprocessen för en mer effektiv riskhantering.

The conference was organised by the Swedish national research and development programme for construction, Competitive Building, and the Construction Management Research Group, Department of Civil and Environmental Engineering, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.

Sammanfattning och slutsatser De centrala frågeställningarna som utgör utgångspunkt för utvärderingen är redovisade i avsnittet "Centrala frågeställningar" i denna rapport. Frågeställningarna kan kortfattat rubriceras som följer: Styrformens betydelse för berörda aktörer Forskningens resultat och nytta Jubileumsprofessurens betydelse för CDU:s framtid CDU:s påverkan av samarbetet mellan huvudintressenterna Frågor som har konsekvenser för aktörerna på kort och lång sikt

Våren 1998 gav Byggkostnadsdelegationen Luleå tekniska universitet, avdelningen produktionsledning uppdraget att genomföra en kartläggning av senare års forskning kring byggkostnader. Urvalet av forskningsprojekt har skett på ett sådant sätt att studier som indirekt anknyter till byggkostnader tagits med. Under medverkan av Jan Borgbrant har även en översiktlig beskrivning gjorts av forskningens inriktning, tillämpade forskningsmetoder och förslag till framtida forskning avseende byggkostnader. De genom vår sökning funna forskningsprojekten som bedömts ligga inom ämnesområdet och härrör från de senaste 10 åren, uppgick till ca 60. Dessa rapporter och projekt har grupperats i tre nivåer: Makroperspektivet, Nationalekonomisk studier: uppgår till drygt 20 forskningrapporter och pågående studier. Denna grupp innehåller nationella studier och analyser av bland annat bruttonationalprodukt, produktionsvolymer, produktionskostnader. I vissa fall med teorier om orsaker och samband mellan dessa. Vidare finns jämförande studier mellan i fösta hand de nordisk ländernas kostnadsutveckling men också olika institutioners internationella jämförelser mellan ländernas varierade produktionskostnader. Studier som kan relateras till byggprocessen redovisas i ca 30 objekt. Dessa innehåller studier av bland annat regelförändringarnas kostnadskonsekvenser, försök att förändra byggprocessen i avsikt att nå lägre produktionskostnader, utforma instrument för kostnadsstyrning och inköpsrutiner samt jämförande studier mellan olika byggmetoders kostnadsnivåer Specifika materialkostnader eller detaljkostnader. Här finns få studier gjorda. De som finns är fram för allt studier av marknadsförutsättningar genomslag på prisbilden och konkurrenssituationen i allmänhet.

Under 1998 inleddes ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Avdelningen för produktionsledning och Stålbyggnadsinstitutet för att öka kunskapen om produktivitet. Samarbetet skulle ske genom ett forskningsprojekt. En dialog med SBUF resulterade i att de bidrog till finansiering i avsikt att inventera den forskning som hittills gjorts krig Produktivitet. Produktivitetsmätningar har gjorts för byggbranschen som helhet till exempelvis i produktivitetsutredningen. I denna görs ingen skillnad mellan olika produktionsmetoder. Det som mäts är produktiviteten totalt i byggproduktion över tid. Det är med denna typ av mätningar som orsaker till den påvisade låga takten i produktivitetsutvecklingen har beskrivits. Inga redovisningar har påträffats rörande olika produktionsmetoders produktivitetsutveckling under längre tid. Den största studien av produktivitetsmått inom byggbranschen är utförd av J. Jonsson och den redovisar de arbetsplatsrelaterade mätningar som gjordes på ett antal studerade objekt. Rapporten visar både syftet för mätningar och hur de är gjorda. Mätningarna som utförs är både bransch-, företags- och arbetsledarrelaterade. Det största värdet har därför troligen mätningarna för det enskilda projektets fortskridande. Vissa jämförelser kan troligen göras mellan likartade projekt inom en organisation. Jämförelser av mätvärden mellan olika typer av projekt, mellan olika företagsprojekt eller över tiden har ett litet värde. Den forskning som pågår inom andra forskningsområden än det byggrelaterade kan även den betraktas ur ett både yttre och inre perspektiv. Nationalekonomisk forskning som behandlar nationella redovisningssystem och prestationsmätningssystem och studier av företags beteenden kan hänföras till ett yttre perspektiv medan utvecklingsarbete av metoder och teorier för produktivitetsmätningar, metoder för ökning av produktivitet och produktivitetens relation till flexibilitet är internt företagsrelaterad forskning. Definitioner och gränsdragningar är av stor betydelse för att det mätta värdena ska kunna jämföras. Exempelvis vad bedöms som prefabricerat? Särredovisas detta på något sätt i byggprojekt? Hur påverkar beslut om ökat inköp av prefabricerade produkter produktiviteten hos ett företag? Byggbranschen har inte samma tradition som finns i annan industriell verksamhet, där resultat av produktivitetsmätningar ofta använts som reklam för en effektiv verksamhet. Byggbranschen har som tradition att produktivitetsökningar används till ökad vinst. Att därför motivera branschen till att arbeta med olika typer av mätningar och att inom vissa gränser göra dessa tillgängliga för utomstående, utan att för den delen förringa kraven på affärsmässig integritet för inblandade företag, kräver ett nära samarbete med branschen.

Statens Byggeforksningsinstitut i Danmark, SBI, etablerade kontakt med Institutionen för Byggnadsekenomi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, i januari 1995. Ett gemensamt behov identifierades av utvecklade strategier och metoder för forskningsverksameheten. En seminarieserie kring forskningsmetodiska frågor startades. I ett senare skede kom även Institutionen för Väg- och Vattenbyggnad vid Luleå tekniska universitet, LTU, att engageras i arbetet. Denna rapport beskriver de tre institutionernas samarbete och det resultat som framkom. Rapporten ger en översiktlig bild av institutionernas forksningsområden, med en systematisering av centrala forskningsbegrepp. Rapporten utgör en grund för fördjupade studier i annan forskningslitteratur

Under 1990-talet har bostadsbyggandet i Sverige nästan halverats orsakat av bl.a. högt kostnadsläge. Regeringen tillsatte en byggkostnadsdelegation vars övergripande mål var att bidra till långsiktigt sänkta produktions- och förvaltningskostnader för bostäder. Målet för hyresnivån var 800 kr/m2. Byggkostnadsdelegationen önskade en redogörelse för ett nyproducerat flerbostadsprojekt, det s k Wigral 2 som lyckats nå ovanstående kostnadsmål. Luleå tekniska universitet, avdelningen för produktionsledning, fick uppdraget att utvärdera byggprojektet. I rapporten redovisas förutsättningarna för byggprojektets genomförande samt hur involverade aktörer samverkat i en gemensam ambition att minska projektets totala kostnad. Vidare beskrivs hur förvaltare och byggentreprenörer tillsammans tagit ett helhetsgrepp om projektet och tidigt involverat samtliga aktörter i byggprocessen. Valet av bygmaterial och effektiv användning av IT- hjälpmedel har tillsammans med drift- och underhållskostnader varit i fokus under projektets alla faser.