Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 21) Visa alla publikasjoner
Ringblom, L. (2022). “It is Just a Joke!” Informal Interaction and Gendered Processes Underground. NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 30(2), 94-107
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>“It is Just a Joke!” Informal Interaction and Gendered Processes Underground
2022 (engelsk)Inngår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 30, nr 2, s. 94-107Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The (re)production and persistence of inequalities in male-dominated organizations is an ongoing issue. This paper aims to further examine how banter in male-dominated industrial organizations can be understood as meaningful in relation to the gendered processes of organizations. The male-dominated mining industry in Sweden—more specifically the shop floor of this setting—serves as the empirical context and twenty interviews with both men and women miners were conducted. The findings suggest that the informal interactions underground function as an informal power system carrying important meaning in relation to gendered processes of the organization. Banter has a dual function as both an including and excluding practice and with its inherent ambiguity, it has the potential to both maintain and challenge existing gendered relations underground. © 2021 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2022
Emneord
Male-dominated, industry, humour, banter, mining
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-88752 (URN)10.1080/08038740.2021.2009028 (DOI)000735406000001 ()2-s2.0-85121860014 (Scopus ID)
Merknad

Validerad;2022;Nivå 2;2022-06-30 (sofila)

Tilgjengelig fra: 2022-01-12 Laget: 2022-01-12 Sist oppdatert: 2025-10-21bibliografisk kontrollert
Johansson, K. & Ringblom, L. (2021). On the margins of mine work: Organizational peripheries in a globalized world of work (1ed.). In: Angelika Sjöstedt, Katarina Giritli Nygren, Marianna Fotaki (Ed.), Working Life and Gender Inequality: Intersectional Perspectives and the Spatial Practices of Peripheralization: (pp. 194-210). Taylor and Francis Inc.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>On the margins of mine work: Organizational peripheries in a globalized world of work
2021 (engelsk)Inngår i: Working Life and Gender Inequality: Intersectional Perspectives and the Spatial Practices of Peripheralization / [ed] Angelika Sjöstedt, Katarina Giritli Nygren, Marianna Fotaki, Taylor and Francis Inc. , 2021, 1, s. 194-210Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor and Francis Inc., 2021 Opplag: 1
Serie
Routledge Studies in Gender and Organizations
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-94928 (URN)2-s2.0-85109468557 (Scopus ID)9780429356629 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2022-12-20 Laget: 2022-12-20 Sist oppdatert: 2025-10-21bibliografisk kontrollert
Ringblom, L. & Johansson, M. (2020). Who needs to be “more equal” and why?: Doing gender equality in male-dominated industries. Equality, Diversity and Inclusion, 39(4), 337-353
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Who needs to be “more equal” and why?: Doing gender equality in male-dominated industries
2020 (engelsk)Inngår i: Equality, Diversity and Inclusion, ISSN 2040-7149, E-ISSN 2040-7157, Vol. 39, nr 4, s. 337-353Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose

This study aims to deepen the understanding of inequality regimes in male-dominated industries, specifically in Swedish forestry and mining, by exploring how conceptions of gender, class and place are articulated and intertwined when doing gender equality in these organizations.

Design/methodology/approach

The article draws on empirical material from four research and development projects inspired by a feminist action research methodology.

Findings

This paper shows how gender equality works in these male-dominated organizations simultaneously constructing gender, class and place. When men are at the focal point of gender equality, our empirical findings suggest that blue-collar workers in rural areas are described as “being the problem” for gender inequality in these organizations. Addressing specific groups such as women or blue-collar workers in rural areas is not enough to challenge the inequality regimes that exist in these organizations, since a unilateral focus on certain groups leads to skewed problem formulations.

Originality/value

Research on gender equality work and its relation to intersectionality in male-dominated industries is limited, and by focusing on men and masculinities, this paper contributes to knowledge concerning gender equality in male-dominated industrial organizations.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Emerald Group Publishing Limited, 2020
Emneord
Intersectionality, Feminist action research, Mining, Forestry, Organizations
HSV kategori
Forskningsprogram
Industriell design; Arbetsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-75675 (URN)10.1108/EDI-01-2019-0042 (DOI)000517339600001 ()2-s2.0-85081359406 (Scopus ID)
Merknad

Validerad;2020;Nivå 2;2020-06-03 (alebob)

Tilgjengelig fra: 2019-08-23 Laget: 2019-08-23 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Ringblom, L. (2019). (O)jämställdhet i mansdominerad industri – en problemförskjutning?. In: : . Paper presented at Symposium om Maskulinitet: Arbete och fritid, June 13, 2019, Uppsala, Sweden.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>(O)jämställdhet i mansdominerad industri – en problemförskjutning?
2019 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-75448 (URN)
Konferanse
Symposium om Maskulinitet: Arbete och fritid, June 13, 2019, Uppsala, Sweden
Tilgjengelig fra: 2019-08-08 Laget: 2019-08-08 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Ringblom, L. (2019). Utmanad ordning? En studie av kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer. (Doctoral dissertation). Luleå: Luleå University of Technology
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Utmanad ordning? En studie av kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer
2019 (svensk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Alternativ tittel[en]
Challenging the Gendered Order? A study of Gender and Gender Equality Work in the Swedish Mining Industry
Abstract [sv]

Män, maskulin symbolik och hårt manuellt arbete har länge präglat gruvan som arbetsplats. Samtidigt som detta fortfarande existerar, är idag allt fler gruvarbetare kvinnor, jämställdhetsarbete beskrivs som prioriterat samt att ny teknik och nya arbetssätt implementeras. Gruvans arbetsorganisationer uppvisar således en dubbelhet av stabilitet och förändring. Denna avhandling syftar till att undersöka hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras och hur detta påverkar könsrelationer i den svenska gruvindustrins mansdominerade arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministiska teorier förstås kön som ett görande och organisatoriska strukturer, processer och praktiker som konstituerande för sociala maktordningar i gruvans arbetsorganisationer. Avhandlingen bygger på fyra empiriska delstudier och baseras på ett femtontal arbetsplatsbesök samt tjugo intervjuer med gruvarbetare från arbetsplatser under jord och fyra intervjuer med personalchefer.

Resultatet visar att relationen mellan kön och gruvarbete inte är given, utan ständigt förhandlas. Det ökande antalet kvinnor i gruvarbete försvårar upprätthållandet av arbetet som för och av män, och ny teknik och nya arbetssätt har öppnat upp för en omförhandling gällande vem och vilka som kan utföra gruvarbete. Tidigare var arbetet i gruvan reserverat för män, idag har den könsgränsen förflyttats inom gruvarbetet och mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. I den informella interaktionen mellan gruvarbetarna används jargongen för att bevara den rådande ordningen av mäns givna plats och dominans, men också som en arena för utmaning och motstånd. Arbetet för ökad jämställdhet motiveras framförallt av uppfattningen att jämställdhet stärker gruvföretagens lönsamhet och konkurrenskraft, något som i sin tur påverkar jämställdhetsarbetets innehåll. Jämställdhetsarbetet förväntas även bidra till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö i och med att kvinnor anses ha någonting positivt och annorlunda (än män) att bidra med på arbetsplatserna. Kvinnor tenderar att förstås som en betydande del av problemet (bristen på kvinnor) och dess lösning (fler kvinnor) när dessa organisationer arbetar med jämställdhetsfrågor. I förlängningen innebär detta att det främst är kvinnor som befinner sig utanför organisationerna som ska lösa problemet med ojämställdhet i organisationerna. Organisationernas jämställdhetsgöranden har inte enbart bäring på könskonstruktioner och könsrelationer utan också andra maktrelationer i organisationerna, framförallt klass och plats. När gruppen män aktualiseras som ett problem i relation till ojämställdhet så är det inte alla män, utan arbetarklassmän i det rurala som beskrivs som problemet. På så sätt förstås (o)jämställdhet inte primärt som en fråga om makt, strukturer och processer inom den egna organisationen utan placeras främst på grupper av människor i (och utanför) organisationerna.

Abstract [en]

Men, masculine symbolism and hard manual labour have long characterised the mine as a workplace. While this still holds true, today more and more miners are women, gender equality is described as a priority and new technologies and new work methods are being implemented. This means that mining organisations demonstrate a duality of both stability and change. This dissertation aims to investigate how gender and gender equality work are constructed and how this affects gender relations in the Swedish mining industry’s male-dominated organisations. With feminist theories as a starting point, gender is understood as a ‘doing’ and organisational structures, processes and practices as constituting social power structures. The dissertation is based on four empirical sub-studies, 15 workplace visits, 20 interviews with miners from underground workplaces and four interviews with HR managers.

The results show that the relationship between gender and mining is not self-evident, but rather is constantly being negotiated. The increasing number of women in mining makes it more difficult to sustain the idea of mining as by and for men, and new technology and new work methods have provided an opening for renegotiating who can carry out mining. Previously, working in mines was reserved for men; today the gender boundary has shifted within mining and among different workplaces and tasks. In the informal interaction among the miners, jargon serves to preserve the prevailing order of men’s traditional place and dominance, but also as an arena of challenge and resistance. Efforts to increase gender equality are mainly motivated by the perception that gender equality will strengthen the mining companies’ profitability and competitiveness, which in turn affects how efforts to achieve gender equality are formulated. Gender equality is also expected to help improve the psychosocial working environment because of the perception that women have something positive and different (than men) to contribute to the workplace. Women tend to be regarded as a significant part of the problem (the lack of women) and its solution (more women) when these organisations work on gender equality issues. This means that it is mainly women outside the organisations who are to solve the problem of gender inequality in the organisations. The organisations’ ‘gender equality doing’ not only has a bearing on gender and gender relations but also on other power relationships in the organisations, especially class and place. When the male group is brought to the fore as a problem in relation to gender inequality, it is not all men but working class men in rural areas, who are depicted as the problem. In this way, (in)equality is not seen primarily as a question of power, structures and processes within the organisation but is attributed primarily to groups of people in (and outside) the organisations.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Luleå: Luleå University of Technology, 2019
Serie
Doctoral thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1544
Emneord
kön, jämställdhet, jämställdhetsarbete, organisation, industriorganisation, arbete, industriarbete, gruvarbete, teknik, intersektionalitet, humor, jargong
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-75677 (URN)978-91-7790-427-4 (ISBN)978-91-7790-428-1 (ISBN)
Disputas
2019-10-18, Hörsal A109, Luleå, 13:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2019-08-26 Laget: 2019-08-23 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Ringblom, L. & Johansson, M. (2018). Gender equality as a business case in Swedish forestry and mining: Understanding complexorganizational power structures. In: Gender, Work and Organisation International Interdisciplinary Conference: Abstracts booklet. Paper presented at Gender, Work and Organisation International Interdisciplinary Conference (GWO2018), Sydney, Australia, June 13-16, 2018 (pp. 62-62). Macquarie University
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Gender equality as a business case in Swedish forestry and mining: Understanding complexorganizational power structures
2018 (engelsk)Inngår i: Gender, Work and Organisation International Interdisciplinary Conference: Abstracts booklet, Macquarie University , 2018, s. 62-62Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Macquarie University, 2018
HSV kategori
Forskningsprogram
Genus och teknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-75447 (URN)
Konferanse
Gender, Work and Organisation International Interdisciplinary Conference (GWO2018), Sydney, Australia, June 13-16, 2018
Tilgjengelig fra: 2019-08-08 Laget: 2019-08-08 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Ringblom, L. (2018). Onko kaivostoiminta sukupuolittunutta?. In: Tuija Mononen, Ismo Björn, Rauno Sarinen (Ed.), Kaivos koettuna: . Tampere: Lapland University Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Onko kaivostoiminta sukupuolittunutta?
2018 (finsk)Inngår i: Kaivos koettuna / [ed] Tuija Mononen, Ismo Björn, Rauno Sarinen, Tampere: Lapland University Press, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Tampere: Lapland University Press, 2018
HSV kategori
Forskningsprogram
Arbetsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-71815 (URN)978-952-310-939-1 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-11-29 Laget: 2018-11-29 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Ringblom, L. & Abrahamsson, L. (2017). Omförhandling i gruvan?: om kön, arbete och förändring i den mansdominerade gruvnäringen. Tidskrift för Genusvetenskap, 38(1-2), 33-54
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Omförhandling i gruvan?: om kön, arbete och förändring i den mansdominerade gruvnäringen
2017 (svensk)Inngår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 38, nr 1-2, s. 33-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article aims to discuss the complexity of stability and change in terms of the relation of gender and work in traditionally male-dominated workplaces, and more specifically in the Swedish mining industry. Mining has for a long time had a close relationship to men and masculinity. From the 1980s until 2005, the proportion of women miners increased from three to six per cent, but during the last ten years the proportion of women miners has increased more rapidly and today the number of women is 15 per cent. What made and makes this change possible? In this article, we merge previous studies concerning mining, gender and organization with new empirical material. Interviews with 20 miners, both men and women, were carried out to present a framework for understanding the contemporary negotiations of gender and work. Our conclusion is that the change in gender patterns can be understood through the following three interlinked processes of stability and change concerning: 1) mining work 2) the relationship between professional identity and masculinity and 3) the companies’ work towards gender equality. Together, these processes create a different outcome than before. Although much is changing in the mining industry, the stability characterizing its gendered relations is at the same time both notably durable and persistent. There is a remaining theoretical challenge to better understand these processes of change, stability and negotiation concerning the relationship of gender and work.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Studentcentrum, Malmö högskola, 2017
Emneord
gender patterns, work, organization, male-dominated, negotiation, change, stability, mining
HSV kategori
Forskningsprogram
Genus och teknik; Industriell produktionsmiljö
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-63422 (URN)
Merknad

Validerad;2017;Nivå 1;2017-06-01 (rokbeg)

Tilgjengelig fra: 2017-05-18 Laget: 2017-05-18 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Johansson, M. & Ringblom, L. (2017). The Business Case of Gender Equality in Swedish Forestry and Mining: Restricting or Enabling Organizational Change. Gender, Work and Organization, 24(6), 628-642
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Business Case of Gender Equality in Swedish Forestry and Mining: Restricting or Enabling Organizational Change
2017 (engelsk)Inngår i: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 24, nr 6, s. 628-642Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Forestry and mining constitutes an important part of Swedish basic industry. These industries are heavily male-dominated and are expressing an ambition to become more gender equal and less gender-segregated, arguing that this could strengthen their competitiveness in a number of areas. In this article we explore how company representatives construct gender equality as a business case and discuss how these constructions restrict and/or enable gender equality in these organizations. Departing from a social constructivist understanding of how language (re)produces gendered power relations in the workplace, the empirical basis of this paper consists of eight interviews with respondents who possess special insights into, and being of strategic importance to, gender equality issues in forestry and mining companies. In our analysis we found three dominant dimensions of the business case of gender equality Marketing (as) gender equality, Uncovering the male norm and Gender equality as a depoliticized value. We conclude that the business case framing facilitates for the companies to engage in issues of gender equality. However, issues concerning conflicting interests and power relations seem to be difficult to address within the business case discourse. This we argue affects and shapes the terms for gender equality in these organizations

sted, utgiver, år, opplag, sider
Blackwell Publishing, 2017
Emneord
gender equality, business case, forestry, mining, industry
HSV kategori
Forskningsprogram
Genus och teknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-65043 (URN)10.1111/gwao.12187 (DOI)000412750200005 ()2-s2.0-85023640319 (Scopus ID)
Merknad

Validerad;2017;Nivå 2;2017-10-30 (andbra)

Tilgjengelig fra: 2017-08-14 Laget: 2017-08-14 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Andersson, L. & Johansson, M. (2016). Betydelser av kön, klass och plats i svensk gruv- och skogsnäring. In: : . Paper presented at g16 Gränser, mobilitet och mobilisering, Linköping 23-25 november 2016.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Betydelser av kön, klass och plats i svensk gruv- och skogsnäring
2016 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
HSV kategori
Forskningsprogram
Genus och teknik
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-63426 (URN)
Konferanse
g16 Gränser, mobilitet och mobilisering, Linköping 23-25 november 2016
Tilgjengelig fra: 2017-05-18 Laget: 2017-05-18 Sist oppdatert: 2025-10-22bibliografisk kontrollert
Prosjekter
På väg mot jämställdhet? Könsintegrerande processer i lastbilsföraryrket; Malmö universitet
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-4060-2327