Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Publikationer (10 of 63) Visa alla publikationer
Eriksson, V., Ek, K., Kornfeldt, T. & Stage, J. (2026). Attitudes to restoring an extinct keystone species. Ecological Economics, 243, Article ID 108935.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Attitudes to restoring an extinct keystone species
2026 (Engelska)Ingår i: Ecological Economics, ISSN 0921-8009, E-ISSN 1873-6106, Vol. 243, artikel-id 108935Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

In this paper, we study attitudes in Sweden to bringing back an extinct species, the aurochs (Bos primigenius), which once played an important role in European forest ecosystems. This is done using a willingness-to-pay approach, and examining whether willingness to pay for restoring the aurochs is related to the restoration technology (breeding programme or gene editing programme) adopted. Attitudes to de-extinction vary significantly across individuals, but are in general relatively positive, with 59% of respondents stating a willingness to pay for such efforts for the aurochs. Female respondents are more reluctant than males to contribute to the gene-editing technology. However, aside from this gender effect, the technology used (breeding or gene editing) does not affect average WTP, but we generally find acceptance of the idea of de-extinction as well as higher WTP among younger individuals, and especially among members of environmental organisations.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2026
Nyckelord
De-extinction, Extinct species, Aurochs, Rewilding, One-and-a-half bound elicitation
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-116286 (URN)10.1016/j.ecolecon.2026.108935 (DOI)001675928500001 ()
Forskningsfinansiär
Forskningsrådet Formas, 2019-02016, 2021-01143
Anmärkning

Full text license: CC BY 4.0

Tillgänglig från: 2026-02-02 Skapad: 2026-02-02 Senast uppdaterad: 2026-03-05
Ek, K., Lidberg, J., Martinsson, M. & Stage, J. (2025). Allmänhetens betalningsvilja för åtgärder för att stärka Gullspångslaxen. Luleå: Luleå tekniska universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Allmänhetens betalningsvilja för åtgärder för att stärka Gullspångslaxen
2025 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport undersöker hur den svenska allmänheten värderar en hypotetisk ökning av antalet vilda Gullspångslaxar som vandrar upp i Gullspångsälven och dess biflöden till följd av miljöförbättrande åtgärder kopplade till vattenkraften. Resultaten är relevanta för de kommande omprövningarna av vattenkraft enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP), där både Sveriges elförsörjningsbehov och behovet av miljöförbättringar i landets strömmande vatten ska vägas in.

Datainsamlingen till studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till ett representativt nationellt urval av personer i Sverige, samt till ett lokalt urval av invånare i kommunerna Gullspång, Degerfors och Karlskoga. Respondenterna tilldelades slumpmässigt ett av tre scenarier, där varje scenario beskrev olika nivåer av förbättring i antalet vilda Gullspångslaxar som vandrar upp till Gullspångsälven och dess biflöden.

Resultaten från studien bekräftar resultat från tidigare studier av Håkansson (2008, 2009) och Ek m.fl. (2024) som finner att respondenterna generellt sett är villiga att betala för en miljöförbättring där laxbestånd stärks, men att den exakta omfattningen av förbättringen har mindre betydelse för deras betalningsvilja. Detta skulle exempelvis kunna bero på att respondenter har ganska snabbt avtagande betalningsvilja för stärkta bestånd, att de huvudsakligen värdesätter förbättringar som sådana och inte fäster sig vid de exakta utfallen, eller att de har svårt att överblicka innebörden av olika förbättringsscenarion. Även om betalningsviljan var högst för att uppnå ett långsiktigt hållbart bestånd av Gullspångslax, innebär resultaten att mycket av den samhällsekonomiska nyttan går att uppnå redan vid åtgärder som förbättrar förutsättningarna för beståndets överlevnad men där risken för inavel fortfarande finns kvar.

Den genomsnittliga betalningsviljan för att öka antalet Gullspångslaxar till den nivå som bedöms som tillräcklig för att säkerställa att beståndet överlever på lång sikt uppskattas till 175 kronor per respondent. Aggregeras detta upp till populationsnivå blir denna betalningsvilja mellan 1055 och 1936 miljoner kronor för Sveriges befolkning som helhet. Det finns med andra ord en hög samhällsekonomisk nytta förknippad med åtgärder som kan säkra Gullspångslaxens överlevnad.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2025. s. 25
Serie
Teknisk rapport / Luleå tekniska universitet, ISSN 1402-1536
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-113838 (URN)978-91-8048-869-3 (ISBN)
Tillgänglig från: 2025-06-26 Skapad: 2025-06-26 Senast uppdaterad: 2026-02-16Bibliografiskt granskad
Vikström, L., Ek, K., Luciani, A. & Rizzo, A. (2025). Co-designing the urban energy transition: A resident-based approach. Cities, 156, Article ID 105506.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Co-designing the urban energy transition: A resident-based approach
2025 (Engelska)Ingår i: Cities, ISSN 0264-2751, E-ISSN 1873-6084, Vol. 156, artikel-id 105506Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The high ambitions for renewable carbon technologies, increasing electricity demands and technological developments will likely open for more small-scale electricity production closer to end users in cities and urbanized areas. This paper seeks to understand how participatory design methods and the integration of renewable energy techniques like photovoltaics can contribute to more democratic, sustainable, and livable urban planning in the age of energy transition. Data was analysed through participatory design workshops in a suburban district in the north of Sweden, with residents living and working there, and with stakeholders from the municipality and the local energy company. The results of the resident design workshop indicate a significant reservoir of knowledge and creative ability among the participants. It emphasizes the importance of bringing people together to share their opinions and ideas for a more democratic planning in the built environment. The stakeholder workshop indicates that co-operations between multiple stakeholders and the development of participatory methods are essential for addressing the problematic issues associated with e.g., building regulations and community shared electricity. Fostering collaboration, and promoting inclusive decision-making, can lead to more effective and sustainable practices, better regulatory frameworks, and improved outcomes for communities.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2025
Nyckelord
Participatory design, Small-scale renewable electricity, Photovoltaics (PV), Urban energy transition, Public acceptance, Prosumers
Nationell ämneskategori
Energisystem Energiteknik Freds- och konfliktforskning Övrig annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
Arkitektur; Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-110531 (URN)10.1016/j.cities.2024.105506 (DOI)001346610900001 ()2-s2.0-85207132048 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Energimyndigheten, 46355-1
Anmärkning

Validerad;2024;Nivå 2;2024-10-24 (sarsun);

Full text license: CC BY 

Tillgänglig från: 2024-10-24 Skapad: 2024-10-24 Senast uppdaterad: 2026-04-17Bibliografiskt granskad
Ek, K., Lidberg, J. & Stage, J. (2025). Närboendes värdering av landskaps- och kulturmiljöförändringar kring Bräkneån till följd av vattenkraftsåtgärder i ån. Luleå: Luleå tekniska universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Närboendes värdering av landskaps- och kulturmiljöförändringar kring Bräkneån till följd av vattenkraftsåtgärder i ån
2025 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I den här rapporten studeras hur människor boende vid Bräkneån värderar förändringar i landskapsbilden och kulturmiljön längs vattendraget som skulle kunna bli följden av miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften i ån. Detta vattendrag har fyra mindre anläggningar som inom kort ska omprövas som en del av den nationella planen för omprövning av vattenkraft, NAP. Bräkneån utgör en intressant fallstudie för värdering av lokala användarvärden då miljöåtgärder i dessa NAP-anläggningar kan värderas såväl positivt som negativt av närboende. Bland annat finns en lokal opinion mot förslaget att riva en av NAP-anläggningarna i Bräkneån, Ekforsdammen, där motståndarna menar att en utrivning skulle påverka befintliga kulturvärden och landskapsbild negativt.

Datainsamling till studien har skett med hjälp av en enkät som gått ut till personer boende i Tingsryds, Ronneby och Karlshamns kommuner, där de fyra NAP-anläggningarna i Bräkneån är lokaliserade.

Resultatet från studien visar att trots viss lokal opposition mot åtgärdsförslaget, är endast 8% av respondenterna negativa, medan 43% är positiva och övriga är neutrala eller osäkra. Den genomsnittliga betalningsviljan för att genomföra åtgärdspaketet är cirka 221 SEK per hushåll och år, vilket är klart lägre än de uppskattningar som finns för vattendrag med storskalig vattenkraft. Betalningsviljan sjunker med stigande avstånd från Bräkneån, och en fråga för framtida forskning blir hur detta avståndsberoende lämpligast kan modelleras. Intressant nog är den genomsnittliga betalningsviljan för att förhindra åtgärdspaketet cirka 631 SEK per hushåll och år under en femårsperiod, vilket är betydligt högre. Det ska dock påpekas att detta resultat är baserat på ett mycket litet antal svar, vilket innebär osäkerhet i skattningen. Det ska också påpekas att den samlade betalningsviljan för att genomföra förslaget inte utan vidare kan ställas emot den samlade betalningsviljan för att förhindra förslaget, eftersom betalningsviljefrågorna mäter principiellt olika saker.

Bland de som är positiva till åtgärdspaketet anser flest att den viktigaste effekten av de föreslagna miljöåtgärderna i vattenkraften är att Bräkneån får fler strömmande partier och ett mer naturligt flöde, vilket skapar en mer dynamisk och naturlig miljö längs vattendraget. Bland de som är negativa till åtgärdspaketet anser flest att den mest betydande konsekvensen av de föreslagna åtgärderna är att rester från tidigare verksamheter, som skildrar områdets historiska utveckling, kan påverkas negativt.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2025. s. 24
Serie
Teknisk rapport / Luleå tekniska universitet, ISSN 1402-1536
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-113841 (URN)978-91-8048-867-9 (ISBN)
Tillgänglig från: 2025-06-26 Skapad: 2025-06-26 Senast uppdaterad: 2026-02-16Bibliografiskt granskad
Ek, K., Lidberg, J. & Stage, J. (2025). Närboendes värdering av landskapsförändringar kring Ljungan till följd av vattenkraftsåtgärder i ån. Luleå: Luleå tekniska universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Närboendes värdering av landskapsförändringar kring Ljungan till följd av vattenkraftsåtgärder i ån
2025 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Denna rapport undersöker hur boende längs Ljungan värderar förändringar i landskapsbilden som en följd av miljöförbättrande åtgärder vid vattenkraftsanläggningar i ån. Ljungan är ett vattendrag med flera kraftverk som inom kort ska omprövas inom ramen för den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). Vattendraget utgör en intressant fallstudie för att värdera lokala användarvärden, särskilt eftersom det uppvisar stora likheter med Ljusnan – det enda svenska vattendrag där en liknande studie tidigare genomförts. Detta möjliggörjämförelser och en bedömning av om resultaten är överförbara.

Datainsamlingen genomfördes under 2023 via en enkät som skickades till invånare i Sundsvalls, Bergs och Ånge kommuner, där de aktuella NAP-anläggningarna är belägna. Studien visar att den genomsnittliga betalningsviljan för att genomföra de föreslagna åtgärderna uppgår till 532 kronor per hushåll och år under en femårsperiod. Detta motsvarar en totalbetalningsvilja på cirka 15,9 miljoner kronor per år för de tre kommunernas invånare. Noteras bör dock att betalningsviljan sjunker med stigande avstånd från Ljungan och att en fråga för framtida forskning blir hur detta avståndsberoende lämpligast kan modelleras.

Rapportens resultat är i nivå med den genomsnittliga betalningsvilja som uppskattades i den tidigare studien av Ljusnan. Detta tyder på att den lokala betalningsviljan för åtgärder i vattendrag med storskalig vattenkraft ofta kan väntas vara kring denna nivå och att dessa resultat kan generaliseras till andra vattendrag med storskalig vattenkraft som ska omprövas framöver.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2025. s. 18
Serie
Teknisk rapport / Luleå tekniska universitet, ISSN 1402-1536
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-113840 (URN)978-91-8048-868-6 (ISBN)
Tillgänglig från: 2025-06-26 Skapad: 2025-06-26 Senast uppdaterad: 2026-02-16Bibliografiskt granskad
Ek, K., Lindqvist, A.-K., Niemi, E. G., Rutberg, S. & Sirviö, N. (2025). Willingness to pay for measures to increase use of active school transport. European Journal of Health Economics
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Willingness to pay for measures to increase use of active school transport
Visa övriga...
2025 (Engelska)Ingår i: European Journal of Health Economics, ISSN 1618-7598, E-ISSN 1618-7601Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
Abstract [en]

The societal gains from increased physical activity among children are substantial. This study aims to contribute with knowledge about how the benefits of increased physical activity are valued by the Swedish general public. The methodological approach is a contingent valuation survey (n = 768), which allows to capture values associated with increased physical activity that extend beyond the health domain. To our knowledge, this is the first study using a contingent valuation approach to assess the comprehensive benefits of promoting physical activity. Although almost all respondents support the idea to promote active school transport in general, slightly more than half the sample reject the idea to contribute financially, while almost half the sample state a positive willingness to pay (WTP), and only approximately 10% state a positive WTP without uncertainty. The average WTP a lump sum for the intervention is estimated to lie between SEK64-185 (approximately 6–19 Euros). Higher WTP correlates with income, perceptions that lack of physical activity as a serious problem, and regular exercise engagement. Due to limited access to cost data, a full economic evaluation is not possible. Nevertheless, even using lower-bound WTP (uncertain = 0), aggregate benefits exceed teacher‐time costs, which are expected to constitute the most important part of intervention costs. Policymakers are recommended to implement low-cost interventions to increase physical activity of children, for instance by promoting the use of active school transport.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer Nature, 2025
Nyckelord
Active school transport, Child health, Contingent valuation approach, Health economic, Physical activity
Nationell ämneskategori
Nationalekonomi Annan hälsovetenskap
Forskningsämne
Nationalekonomi; Fysioterapi och hälsopromotion
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-114197 (URN)10.1007/s10198-025-01811-5 (DOI)001531240200001 ()40682739 (PubMedID)2-s2.0-105011095525 (Scopus ID)
Anmärkning

Full text license: CC BY 4.0

Tillgänglig från: 2025-08-07 Skapad: 2025-08-07 Senast uppdaterad: 2026-03-18
Ek, K., Spegel, E. & Stage, J. (2024). Economic evaluation of the removal of hydropower dams. Environmental and Sustainability Indicators, 22, Article ID 100370.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Economic evaluation of the removal of hydropower dams
2024 (Engelska)Ingår i: Environmental and Sustainability Indicators, ISSN 2665-9727, Vol. 22, artikel-id 100370Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Stricter environmental regulations (e.g. the EU’s Water Framework Directive) will entail many environmental improvement measures in waters that have been affected by hydropower, and dam removals are becoming a more common measure. This paper reviews economic evaluations of dam removals, primarily drawing on studies in the USA, and identifies key, frequently recurring, issues that future evaluations will likely need to consider. The paper also reports on an ex-ante evaluation of the recent removal of the Marieberg Hydropower Plant in the Mörrum River in Sweden. An environmental valuation survey carried out as a key part of this evaluation was conducted as a replication of a previous study, where the policy context was different but the expected ecological outcome similar. The replication study produced comparable results to those of the previous study.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2024
Nyckelord
Hydropower, Dam removal, Cost–benefit analysis, Economic evaluation, Environmental improvement, Sweden, Water Framework Directive
Nationell ämneskategori
Freds- och konfliktforskning Övrig annan samhällsvetenskap Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-104613 (URN)10.1016/j.indic.2024.100370 (DOI)001203771300001 ()2-s2.0-85186517450 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
EnergiforskNaturvårdsverket
Anmärkning

Validerad;2024;Nivå 1;2024-03-15 (joosat);

License full text: CC BY

Tillgänglig från: 2024-03-15 Skapad: 2024-03-15 Senast uppdaterad: 2025-10-21Bibliografiskt granskad
Wårell, L. & Ek, K. (2024). Male lone wolves and sociable females – Preferences for shared and AV transport services. Research in Transportation Economics, 108, Article ID 101493.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Male lone wolves and sociable females – Preferences for shared and AV transport services
2024 (Engelska)Ingår i: Research in Transportation Economics, ISSN 0739-8859, E-ISSN 1875-7979, Vol. 108, artikel-id 101493Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This paper examines preferences for future transports, focusing specifically on shared transports and autonomous vehicles, in a national context. A choice experiment approach is applied in which respondents are asked to choose between individual and shared transport services, each associated with different attribute levels (driver/autonomous, waiting and travel times, and costs) for a trip to go grocery shopping. Data are analysed by applying latent class modelling, which facilitates the analysis of heterogeneity in preferences for the attributes across different groups in the sample. The results reveal three groups with considerable heterogeneity in preferences: the group accepting trade-offs, the lone-wolves, and the sociable. The trade-off group do not want to share transport, but are positive towards autonomous vehicles, and make trade-offs between these characteristics and costs. The members in the lone-wolves group are only concerned about not travelling in a shared transport. Members in the smallest sociable group are positive about sharing transports but reject autonomous vehicles. Women are overrepresented in the sociable group, as are people with environmental concern and those who lack a driver's licence. Overall, we find that a majority of the sample does not want to share transport services, which potentially constitutes a major challenge for policy makers regarding reaching environmental transport policy goals.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier, 2024
Nyckelord
Shared transports, Autonomous vehicles, Discrete choice, Stated preferences, Preference heterogeneity
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-110812 (URN)10.1016/j.retrec.2024.101493 (DOI)001366822100001 ()2-s2.0-85209728203 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Energimyndigheten, 48603-1
Anmärkning

Validerad;2024;Nivå 2;2024-12-04 (sarsun);

Full text license: CC BY

Tillgänglig från: 2024-11-25 Skapad: 2024-11-25 Senast uppdaterad: 2025-10-21Bibliografiskt granskad
Tomasdotter, A., Ek, K. & Wårell, L. (2023). Analysing individual differences in car use to maintenance and discretionary leisure activities. Case Studies on Transport Policy, 14, Article ID 101090.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Analysing individual differences in car use to maintenance and discretionary leisure activities
2023 (Engelska)Ingår i: Case Studies on Transport Policy, ISSN 2213-624X, E-ISSN 2213-6258, Vol. 14, artikel-id 101090Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Research on car use for commuters dominates literature although transport for leisure purposes constitutes a substantial share of the total transported kilometres. This study contributes by its focus on car use to maintenance (e.g. grocery shopping) and discretionary (e.g. social visits) leisure activities. We analyse whether individual perceptions about a personal responsibility to contribute to a sustainable transport sector restricts car use, and we also control for other factors such as type of municipality, residential area and sociodemographic characteristics. The analysis is based on survey data from 1024 car users living in rural, urban or metropolitan municipalities in Sweden. Data is analysed by applying recursive bivariate probit models. The results show that those who feel a personal responsibility to contribute to a sustainable transport sector drive less when travelling, in particular to maintenance activities. As well, those who regularly commute by car are more likely to use the car also for leisure purposes, which indicates that measures aimed at reducing commuting by car may spill over to travel for leisure.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Elsevier Ltd, 2023
Nyckelord
Car use, D01, D12, Leisure activities, Maintenance and discretionary activities, Personal responsibility, Q58, R40, R41
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-101979 (URN)10.1016/j.cstp.2023.101090 (DOI)001088588900001 ()2-s2.0-85173431917 (Scopus ID)
Anmärkning

Validerad;2023;Nivå 2;2023-11-08 (marisr);

License fulltext: CC BY

Tillgänglig från: 2023-10-31 Skapad: 2023-10-31 Senast uppdaterad: 2025-10-21Bibliografiskt granskad
Ek, K., Wårell, L. & Andersson, L. (2021). Motives for walking and cycling when commuting - differences in local contexts and attitudes. European Transport Research Review, 13(1), Article ID 46.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Motives for walking and cycling when commuting - differences in local contexts and attitudes
2021 (Engelska)Ingår i: European Transport Research Review, ISSN 1867-0717, E-ISSN 1866-8887, Vol. 13, nr 1, artikel-id 46Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background The purpose of this study is to analyse what factors that explain individual differences in walking and cycling when commuting in different parts of Sweden. Walking and cycling is potentially accessible all over the country, while well developed public transport is mainly a viable option in densely populated areas. Methodology The importance of differences in local characteristics for the choice of transport mode will be scrutinised, together with individual differences in attitudes andpreferences. Data is collected through a survey sent to people living in five Swedish municipalities with different demographic, socio-economic ,infrastructural and geographical characteristics. Results The results for the pooled sample indicate that the choice to walk/cycle when commuting is related to health considerations and environmental concerns. Distance to work/school is also an important factor. Men tend to be more prone to choose active transport, and so do respondents with lower income. The results further reveal that availability of safe routes for walking and cycling are important for the choice to walk/cycle when commuting. As health considerations are important, we suggest policy makers to stress health motives when they promote walking and cycling in the future. Our results further suggest that it is important to consider availability and accessibility in community planning, and to prioritize safety and comfort of walking and cycling, not least in parts of the country where public transport is not an economically viable option.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer, 2021
Nyckelord
Transport choice, Walking, cycling, Motives, Local context
Nationell ämneskategori
Transportteknik och logistik Nationalekonomi
Forskningsämne
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:ltu:diva-86674 (URN)10.1186/s12544-021-00502-5 (DOI)000683327400001 ()38624608 (PubMedID)2-s2.0-85112670992 (Scopus ID)
Anmärkning

Validerad;2021;Nivå 2;2021-08-17 (johcin);

Finansiär: Swedish Environmental Protection Agency

Tillgänglig från: 2021-08-17 Skapad: 2021-08-17 Senast uppdaterad: 2025-10-21Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-7199-7843

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer