Rapporten behandlar rättsliga förutsättningar för intensivodling av skog: ett skogsbruk med produktionshöjande åtgärder som kan överskrida de begränsningar som återfinns i den nu gällande skogsvårdslagen och dess tillämpningsföreskrifter eller annan relevant lagstiftning.Rapportens första del visar den rättsliga kontexten i samband med intensivodling av skog, internationellt, inom EU och i Sverige. Andra delen behandlar författningsändringar. Det är idag rättsligt oklart om vissa intensivodlingar ska ses som jordbruk eller skogsbruk. I rapporten lämnas alternativa förslag till precisering. Intensivodling kan underlättas genom vissa ändringar i skogsvårdslagstiftningen: att i högre grad tillåta odling med vissa utländska trädslag, att den nu gällande arealrestriktionen upphävs för användning av vegetativt förökat skogsodlingsmaterial och att tillåta mer kvävegödsling än idag. Förutsättningar i samtliga fall är att (i) åtgärden sker på skogsmarker som visats sakna beaktansvärd betydelse med hänsyn till motstående intressen, (ii) åtgärden tillståndsprövas av Skogsstyrelsen och då ses som ändrad markanvändning, samt (iii) Skogsstyrelsen har sådant beslutsunderlag att den kan bedöma markens värde.Om det inte anses meningsfullt med naturvårdshänsyn vid intensivodling kan nu gällande krav enligt 30 § skogsvårdslagen undantas för de aktuella åtgärderna (utom i kantzoner). Lindringen kan kombineras med kompensationskrav på skogsbrukaren, mer konkret genom ett fondsystem med hänsynsavgift.

Efficient power plant licensing procedures are essential for the functioning of deregulated electricity markets. The purpose of this paper is to review and analyse the licensing process for nuclear power plants in Sweden, and in part contrast the Swedish case with the corresponding approaches in a selection of other countries. This approach permits a discussion of how licensing processes can be altered and what the benefits and drawbacks of such changes are. The paper highlights and discusses a number of important legal issues and implications, including, for instance: (a) the role of political versus impartial decision-making bodies; (b) the tension between national policy goals and implementation at the local level; (c) public participation and access to justice; (d) consistency and clarity of the legal system; and (e) the introduction of license time limits.

Opponent samt medlem i betygsnämnd, professor

Beredare