Den här artikeln utgår från en designbaserad forskningsansats där forskare och lärare i samverkan har skapat och genomfört kontextualiserad grammatikundervisning. I artikeln analyseras vilka förutsättningar som designelementen induktiva arbetssätt, diskussion, visualisering och integrering skapar för att arbeta med gymnasieelevers metalingvistiska förståelse. Materialet består av fokusgruppsamtal med lärarna, elevenkäter och observationsanteckningar av forskaren. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att den öppna ingång som de induktiva gruppövningarna innebar, skapade goda förutsättningar för att tala om språkets form och funktion, men också att den utmanade lärarens roll som kunskapsförmedlare. Användningen av färgkoder i undervisningen visade sig även fungera som ett gemensamt språk när elever är i färd med att utveckla metalingvistisk förståelse. Grammatikens integrering till andra innehållsmoment i svenskundervisningen skapade slutligen ett helhetsperspektiv på språket och därmed svenskämnet.

This article draws on an educational design research project in which researchers and teachers have designed and implemented contextualized grammar teaching. The opportunities for working with upper secondary students’ metalinguistic understanding provided by the design elements inductive tasks, discussion, visualization, and integration are analyzed. The data comprises focus group discussions with the participating teachers, student questionnaires and observation notes by the researcher. A qualitative content analysis shows that inductive tasks can be beneficial for discussing form and function but at the same time, the approach challenges the role of the teachers as transmitters of knowledge. Visualizing structures using colors function as a metalanguage when students developed metalinguistic understanding. Finally, the result shows that integrating grammar into other content areas within the L1 subject can create a holistic perspective on language and the L1 subject.

I gymnasieskolan är svensklärares uppdrag såväl att utveckla demokratiska medborgare som att arbetamed litteraturanalys och att lära eleverna upptäcka språkets struktur. En förening av dessa kan te sigsom en utmaning, särskilt mot bakgrund av hur läroplanen delar in kunskapskraven. För att förstå dentransformeringsprocess som äger rum när litterär och språklig analys förenas medvärdegrundsuppdraget i undervisningspraktiken måste lärarperspektivet inkluderas (jfr Shulman, 1987).Syftet med det här föredraget är därför att presentera hur lärare i praktiken kan hantera denna föreningsamt de didaktiska möjligheter som där finns.Utifrån Hallidays systemisk-funktionella grammatik har Myhill et al. (2020) utvecklat pedagogiskaprinciper för en kontextualiserad grammatikundervisning som tar sin utgångspunkt i exempelvisskönlitterära texter. I en sådan undervisning kan grammatisk analys förenas med andra kunskapskrav. Iföredraget kommer en undervisningsutvecklande designstudie att presenteras, där forskare och läraretillsammans har iscensatt en kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolan. Iundervisningsdesignen arbetade eleverna med olika språklaborationer vid läsningen av en roman, därockså litteraturens möjligheter att utveckla kritiskt tänkande och demokratiska förhållningssätt togstillvara (jfr Nussbaum, 2020). Datamaterialet som utgör grunden för presentationen är ljudinspeladefokusgruppsamtal med de deltagande lärarna under designprocessen.Av resultaten framgår att den dissekering av den skönlitterära texten som språklaborationerna delvisinnebär också gör att eleverna djupare engagerar sig i romanens innehåll på det sätt som Nussbaummenar att litteraturen har potential för. Utifrån resultaten diskuterar vi studiens implikationer försvenskämnet, där litteratur och språk ur ett lärarperspektiv är oundvikligt förenade. Det finns behov avatt lärare explicitgör hur detta går till i undervisningspraktiken och därför behöver lärare i störreutsträckning inkluderas i forskningsprocessen. Avslutningsvis diskuteras implikationer för lärarutbildningoch vikten av att ta hänsyn till undervisningspraktiken för att möten mellan språk och litteratur ska kunnahanteras.

I denna artikel presenteras resultatet av en klassrumsintervention där berättande idatorspel har använts som utgångspunkt för värdegrundsarbete i gymnasieskolanssvenskämne. Studiens teoretiska grund är Martha Nussbaums tänkande kring narrativfantasi, med särskilt fokus på möjligheterna att utveckla föreställningsförmåga ochempati genom fiktion. Det material som analyseras består av tio elevessäer fråninterventionens slutdel, där eleverna arbetade med moraliska dilemman i datorspeletThe Walking Dead. För att utröna hur eleverna positionerar sig etiskt i essäerna har endeduktiv innehållsanalys utförts. Resultaten visar att eleverna för nyanserade etiskaresonemang med utgångspunkt i spelets handling och att det finns en stor spridning ihur de positionerar sig etiskt. I artikelns avslutande del diskuteras den didaktiskapotentialen i att använda datorspelens berättande som ett komplement tillskönlitteraturen i värdegrundsarbetet. Resultaten tyder på att det finns både förtjänsteroch utmaningar. Eleverna visar förståelse för den Andre och hens livsvillkor, men detframträder också ett behov av vägledning i den etiska positioneringen för att bli enansvarsfull medmänniska i det demokratiska samhället. I detta visar sig datorspelenspotential ha tydliga likheter med hur Nussbaum beskriver skönlitteraturens möjligheteratt utveckla narrativ fantasi.

The aim of this article is to contribute with knowledge of how games are regarded as stories. Based on a discourse analysis of game reviews from the years 1999, 2009 and 2019 in a specialized computer games magazine, Svenska PCGamer, the article distinguishes between four discourses on games. These focus on, respectively, visual design, intrigue and interactivity, text analysis and the experience of gaming. The analysis shows that, in the period, the discourses shift to regarding games increasingly as an aesthetic experience akin to reading fiction and watching films. However, specific aspects, such as interactivity and genre, distinguish the phenomenon of gaming from other mediations of fiction. The article presents these findings and discusses them from an education perspective, where games can serve as a complement to printed fiction, movies and other fictional texts in Swedish L1.

Te aim of this article is to contribute to the current academic discourse on how meaning is created in the practise of roleplaying games, and to critically discuss the particular type of aesthetic experience that roleplaying games can provide. Te empirical material consists of a readymade adventure, audio recordings of authentic roleplaying sessions, and interviews with the participants. Te analysis is based on theories on the value of literature reading and on theories concerning narrative aspects of games. Te results show that a perceived intrigue has a bearing on how the players create meaning in the gaming situation, and that literary values to some extent can be used to describe the aesthetic impact of roleplaying, but also that the function of interactivity in games can deepen as well as prevent this impact.

De senaste åren har flera studier visat att svenska elevers läsförmåga sjunker. I detta kapitel presenteras en testad speldesign som avser att utveckla elevers förmågaoch lust att läsa skönlitterära klassiker. Designen baseras på läroplanen förgrundskolans senare år och inkluderar spelelementen avatarer, uppdrag, interaktivitetoch erfarenhetspoäng. I projektet har läsforskare samarbetat med forskare inom visuell gestaltning samt med lärare och elever. Med utgångspunkt i metoden Design Based Research har designen testats i en undervisningssituation med målet att utveckla en digital lärplattform som kan matas med olika innehåll relaterat till litteraturundervisning. Tentativa resultat visar att speldesignelementen avatar, uppdrag och erfarenhetspoäng verkar ha potential i undervisningen, medan interaktivitet behöver utforskas ytterligare.

This article presents a study of how meaning is created when participating in a fictional text universe, and thereby provides insight into literacy aspects of recreational use of fictional stories. The analysed material consists of transcriptions of pen-and-paper role-playing sessions. The results show that the role-players transform fragments of information from different languages, modalities and semiotic systems into the situated practice of role-playing. In the conclusion, the competence to transform in relation to the role-playing, and in a wider context to participate in text universes, is discussed as a multiliteracies competence needed in the situated activity. The way in which language and communication is used requires, among other things, the ability to integrate different languages, modalities and semiotic systems, which in turn opens up new perspectives on what literacy in a recreational use of text universes can be.