Swedish small-scale fishing has undergone significant changes over time. There are examples of small-scale fishers who have diversified their activities by developing new sales channels or by processing a large part of their products themselves. However, this type of activity is significantly less well-documented than the fishing itself. In this paper, we examine how the catches of the Swedish small-scale Baltic fishery are used after landing, what economic values the sector generates, and what challenges the fishery sees to further develop its activities. The study is based on a survey of 379 small-scale commercial fishers along the Swedish Baltic Sea coast. We find that around 30 % of the fishers have income from sources other than fisheries or fisheries-related activities, and that approximately 70 % process at least part of their own catches. These activities also generate economic activity in other sectors, with regional multipliers ranging from 1.21 to 2.05. Regarding obstacles to company development, most small-scale fishers identify government management, including management of predator populations as well as the fishery itself, as the main obstacles rather than market access or the availability of labor and capital.

Denna rapport undersöker hur den svenska allmänheten värderar en hypotetisk ökning av antalet vilda Gullspångslaxar som vandrar upp i Gullspångsälven och dess biflöden till följd av miljöförbättrande åtgärder kopplade till vattenkraften. Resultaten är relevanta för de kommande omprövningarna av vattenkraft enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP), där både Sveriges elförsörjningsbehov och behovet av miljöförbättringar i landets strömmande vatten ska vägas in.

Datainsamlingen till studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till ett representativt nationellt urval av personer i Sverige, samt till ett lokalt urval av invånare i kommunerna Gullspång, Degerfors och Karlskoga. Respondenterna tilldelades slumpmässigt ett av tre scenarier, där varje scenario beskrev olika nivåer av förbättring i antalet vilda Gullspångslaxar som vandrar upp till Gullspångsälven och dess biflöden.

Resultaten från studien bekräftar resultat från tidigare studier av Håkansson (2008, 2009) och Ek m.fl. (2024) som finner att respondenterna generellt sett är villiga att betala för en miljöförbättring där laxbestånd stärks, men att den exakta omfattningen av förbättringen har mindre betydelse för deras betalningsvilja. Detta skulle exempelvis kunna bero på att respondenter har ganska snabbt avtagande betalningsvilja för stärkta bestånd, att de huvudsakligen värdesätter förbättringar som sådana och inte fäster sig vid de exakta utfallen, eller att de har svårt att överblicka innebörden av olika förbättringsscenarion. Även om betalningsviljan var högst för att uppnå ett långsiktigt hållbart bestånd av Gullspångslax, innebär resultaten att mycket av den samhällsekonomiska nyttan går att uppnå redan vid åtgärder som förbättrar förutsättningarna för beståndets överlevnad men där risken för inavel fortfarande finns kvar.

Den genomsnittliga betalningsviljan för att öka antalet Gullspångslaxar till den nivå som bedöms som tillräcklig för att säkerställa att beståndet överlever på lång sikt uppskattas till 175 kronor per respondent. Aggregeras detta upp till populationsnivå blir denna betalningsvilja mellan 1055 och 1936 miljoner kronor för Sveriges befolkning som helhet. Det finns med andra ord en hög samhällsekonomisk nytta förknippad med åtgärder som kan säkra Gullspångslaxens överlevnad.

I den här rapporten studeras hur människor boende vid Bräkneån värderar förändringar i landskapsbilden och kulturmiljön längs vattendraget som skulle kunna bli följden av miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften i ån. Detta vattendrag har fyra mindre anläggningar som inom kort ska omprövas som en del av den nationella planen för omprövning av vattenkraft, NAP. Bräkneån utgör en intressant fallstudie för värdering av lokala användarvärden då miljöåtgärder i dessa NAP-anläggningar kan värderas såväl positivt som negativt av närboende. Bland annat finns en lokal opinion mot förslaget att riva en av NAP-anläggningarna i Bräkneån, Ekforsdammen, där motståndarna menar att en utrivning skulle påverka befintliga kulturvärden och landskapsbild negativt.

Datainsamling till studien har skett med hjälp av en enkät som gått ut till personer boende i Tingsryds, Ronneby och Karlshamns kommuner, där de fyra NAP-anläggningarna i Bräkneån är lokaliserade.

Resultatet från studien visar att trots viss lokal opposition mot åtgärdsförslaget, är endast 8% av respondenterna negativa, medan 43% är positiva och övriga är neutrala eller osäkra. Den genomsnittliga betalningsviljan för att genomföra åtgärdspaketet är cirka 221 SEK per hushåll och år, vilket är klart lägre än de uppskattningar som finns för vattendrag med storskalig vattenkraft. Betalningsviljan sjunker med stigande avstånd från Bräkneån, och en fråga för framtida forskning blir hur detta avståndsberoende lämpligast kan modelleras. Intressant nog är den genomsnittliga betalningsviljan för att förhindra åtgärdspaketet cirka 631 SEK per hushåll och år under en femårsperiod, vilket är betydligt högre. Det ska dock påpekas att detta resultat är baserat på ett mycket litet antal svar, vilket innebär osäkerhet i skattningen. Det ska också påpekas att den samlade betalningsviljan för att genomföra förslaget inte utan vidare kan ställas emot den samlade betalningsviljan för att förhindra förslaget, eftersom betalningsviljefrågorna mäter principiellt olika saker.

Bland de som är positiva till åtgärdspaketet anser flest att den viktigaste effekten av de föreslagna miljöåtgärderna i vattenkraften är att Bräkneån får fler strömmande partier och ett mer naturligt flöde, vilket skapar en mer dynamisk och naturlig miljö längs vattendraget. Bland de som är negativa till åtgärdspaketet anser flest att den mest betydande konsekvensen av de föreslagna åtgärderna är att rester från tidigare verksamheter, som skildrar områdets historiska utveckling, kan påverkas negativt.

Denna rapport undersöker hur boende längs Ljungan värderar förändringar i landskapsbilden som en följd av miljöförbättrande åtgärder vid vattenkraftsanläggningar i ån. Ljungan är ett vattendrag med flera kraftverk som inom kort ska omprövas inom ramen för den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). Vattendraget utgör en intressant fallstudie för att värdera lokala användarvärden, särskilt eftersom det uppvisar stora likheter med Ljusnan – det enda svenska vattendrag där en liknande studie tidigare genomförts. Detta möjliggörjämförelser och en bedömning av om resultaten är överförbara.

Datainsamlingen genomfördes under 2023 via en enkät som skickades till invånare i Sundsvalls, Bergs och Ånge kommuner, där de aktuella NAP-anläggningarna är belägna. Studien visar att den genomsnittliga betalningsviljan för att genomföra de föreslagna åtgärderna uppgår till 532 kronor per hushåll och år under en femårsperiod. Detta motsvarar en totalbetalningsvilja på cirka 15,9 miljoner kronor per år för de tre kommunernas invånare. Noteras bör dock att betalningsviljan sjunker med stigande avstånd från Ljungan och att en fråga för framtida forskning blir hur detta avståndsberoende lämpligast kan modelleras.

Rapportens resultat är i nivå med den genomsnittliga betalningsvilja som uppskattades i den tidigare studien av Ljusnan. Detta tyder på att den lokala betalningsviljan för åtgärder i vattendrag med storskalig vattenkraft ofta kan väntas vara kring denna nivå och att dessa resultat kan generaliseras till andra vattendrag med storskalig vattenkraft som ska omprövas framöver.

I den här rapporten studeras fritidsfisket med handredskap efter lax och havsöring i Byskeälven under 2024 samt i Mörrumsån under 2023 och 2024. Datainsamling har skett med hjälp av en enkät till samtliga fritidsfiskare som löst fiskekort under de studerade säsongerna. Syftet med analysen är att kvantifiera de regionalekonomiska effekterna av fisket på den lokala ekonomin. Fokus har varit på den påverkan fisket har på den lokala ekonomin, med målet att värdera omsättning, förädlingsvärden och sysselsättningseffekter som genereras av fritidsfiskare.

De studerade fiskena är stora och välkända fritidsfiskedestinationer som lockar fiskare inte bara från Sverige utan även internationellt. De fritidsfiskande har kategoriserats i tre grupper: lokala fritidsfiskare (som har helårs- eller fritidsboende i de studerade områdena), fisketurister som reser till området från övriga Sverige och fisketurister som reser till området från utlandet. Fisketuristerna är en klar majoritet av de fiskande i bägge områdena. I Byske är den viktigaste utlandsgruppen från Finland, medan de viktigaste utlandsgrupperna i Mörrum är från Danmark och Tyskland. I bägge områdena anger omkring 90 % av fisketuristerna att fisket är det viktigaste skälet till att de besöker området, men andra typer av naturaktiviteter förekommer också.

Bilden på nationellt plan av att laxfisket varit ovanligt dåligt under 2023 och 2024 stöds av resultaten från denna enkät. Många av de som fiskat i något av områdena anger att de fångat mindre eller mycket mindre fisk än de räknat med, och många av de som har tidigare erfarenhet av fiske i respektive område anger att fisket varit sämre dessa år än det varit tidigare. Det totala antalet fiskedagar var också ovanligt lågt i bägge områden, sannolikt av samma skäl.

Trots detta är det attraktiva fiskedestinationer som studerats. Utgifterna per fiskedag är markant högre än det nationella genomsnittet, i synnerhet bland fisketurister men även bland lokala fritidsfiskare; de är högst i Byskeområdet (2 367 kronor), följt av Mörrums-området 2024 (2 358 kronor) och Mörrumsområdet 2023 (2 042 kronor). Både förädlingsvärde och sysselsättningseffekt per fiskedag är påtagligt högre i bägge studieområdena än vad de är för fritidsfisket nationellt. Under 2024 uppskattas det aktuella fisket ha genererat nästan 15 miljoner kronor i omsättning vardera i de lokala ekonomierna med drygt 8 miljoner kr i genererat förädlingsvärde i Byskeområdet och nästan 9 miljoner kr i Mörrumsområdet, detta trots att fisket som sagt var påtagligt mindre än vanligt dessa år. Dessa omsättningssiffror uppskattas motsvara drygt 9 årsverken i Byskeområdet och knappt 8 i Mörrumsområdet under 2024 utanför själva fiskerättsinnehavarnas verksamhet. Det är mycket stor spridning i utgifter mellan olika fiskare och det kan därför finnas skäl för intressenter i lokalområdena att utveckla strategier för att locka till sig de högst betalande besökarsegmenten i ännu större utsträckning än i dag.