It is frequently argued that the ongoing transition towards climate neutral production processes is held back by environmental regulations and unpredictable permitting processes. The purpose of this chapter is to discuss how environmental permitting processes can be implemented, and the resulting standards designed, to regulate industrial pollution without jeopardising future investments that contribute to climate mitigation. This is achieved by consulting the academic literature, including important empirical lessons from various developed countries, and with an emphasis on environmental regulation in the basic materials industries. The discussion departs from three overarching attributes of permitting procedures that can help solve this green versus green dilemma: flexibility, predictability, and knowledge. The chapter ends by elaborating on some of the trade-offs involved in various regulatory reforms, such as tweaking the existing legislation but retaining its precautionary focus compared to adopting a more pro-environment (not least pro-climate) approach, e.g., through regulatory exemption and preemption.

This chapter discusses the rationale for, and the design of, green industrial policy to decarbonize the basic materials industries. Green industrial policy plays a key role in addressing investment coordination challenges and supporting innovation and deployment of clean technologies. By targeting specific sectors or industries, green industrial policy complements general policy measures, such as carbon pricing, broad tax incentives for private R&D, and intellectual property rights (IPR) policies. The chapter emphasizes the critical need for establishing robust institutions that balance the risk of regulatory capture with the need to accurately identify and support appropriate technologies. Overall, the chapter shows the multifaceted nature of policy design and implementation in the pursuit of decarbonizing the basic materials industries.

Motiven till införandet av en grön industripolitik för att stötta basindustrins klimatomställning kan kopplas till förekomsten av olika marknadsmisslyckanden och behovet av en långsiktigt trovärdig klimatpolitik. Genomförandet är förknippat med utmaningar och svåra avvägningar. De politiska besluten måste exempelvis stå upp för samhällsintresset men också baseras på den expertis som finns i enskilda industrisektorer. Stora krav ställs på kontinuerlig utvärdering av och lärande från de satsningar som görs. Samtidigt finns inte något forskningsstöd för att principiellt avfärda grön industripolitik. Tvärtom talar mycket för att en sådan politik har en viktig roll att spela i industrins klimatomställning. 

Research into the impact of innovative sustainable energy experiments and demonstrations is crucial to diversifying, scaling up, and accelerating the sustainable energy transition. Although there is vast research into sustainable energy experiments and demonstrations, research literature offers a fragmented collection of findings. A coherent overview of themes and insights regarding the transformative impact of innovative sustainable energy experiments and demonstrations on sustainable energy systems from the past, present, and near future is lacking and necessary to increase experiments and demonstrations' impact on the sustainable energy transition. The research in this study fills this knowledge gap by providing such an overview and yields novel insights into the organized function and impact of experiments and demonstrations. It spans a broad spectrum of sustainable energy technologies, the empirical domains where these are invented, developed and applied, and the stakeholders involved. The overview is the outcome of a Delphi study in which the insights of 47 international scientific research experts in sustainable energy experiments and demonstrations are bundled and explained. This study presents a thematic overview of the significant insights regarding past and current sustainable energy experiments and demonstrations and outlines a research agenda for the future. Policymakers, practitioners, and scientists can leverage this to inform their sustainable energy policies, business strategies, and research programs.

This chapter discusses the concept of learning-by-doing in the technology development process and reviews some of thechallenges encountered when measuring learning effects. The review draws on lessons from the wind power industry, andreveals that these challenges will be linked to (a) the incorporation of other causes of cost reductions beyond that ofcumulative experience, e.g., R&D, scale effects, and exogenous technological change; (b) the geographical domain of learningand R&D spillovers; and (c) the character and the complexity of the technological development process, including theinteraction and feedback effects between learning-by-doing and R&D. This is followed by a brief discussion about policyimplications.

This article questions the neoclassical claim that compared to command-and-control instruments such as performance standards, economic policy instruments (e.g., taxes or emission allowance schemes) represent a superior policy approach to mitigate industrial pollution. Based on recent research, we argue that the ongoing transition towards zero-carbon production processes involves specific challenges, which tend to strengthen the case for using standards-based regulations, not least quantitative performance standards. Empirical research suggests that this regulatory approach is not necessarily adopted as crudely as some economic models (and textbooks) suggest. Efforts can be undertaken to reduce the cost of compliance and incentivize technological change. These, in turn, must address the entire set-up of the regulatory systems, including knowledge generation and transfer, social trust, and the forms of relationships between regulators and industry. All in all, it is essential to abstain from simplified normative arguments about instrument choices in environmental policy regardless of the institutional context.

Experimentella verksamheter i pilot- och demonstrations­anläggningar och -projekt spelar ofta en viktig roll i utveckling av nya teknologier, inte minst i industrin och energisektorn. Frågan är högaktuell i ljuset av klimat­omställ­ningen och industrins framtida konkurrenskraft. Den här rapporten handlar om statens roll i sådan teknik­utveckling.

Även om offentligt stöd till investeringar i pilot- och demonstrationsprojekt är ett vanligt innovations­politiskt styrmedel är studier om utfallen av sådant stöd få till antalet. Syftet med Tillväxtanalys rapport är att syntetisera och diskutera den forskning som haft som mål att utvärdera effekterna och genomförandet av offentligt stöd till pilot- och demonstrations­anläggningar och -projekt. Rapporten sammanställer internationell kunskap detta med särskilt fokus på de studier som mäter effekter. Den går igenom den empiriska evidensen för statlig delfinansiering av företags pilot- och demonstrations­anläggningar som finns till dags datum samt gör en bedömning kring hur evidensen ska tolkas.

This brief article provides an introduction to the wind power section of the encyclopedia, and it reviews a number of important determinants of the social cost of wind power. Specifically, the article discusses: (a) the private cost of wind-generated power; (b) the costs associated with grid integration and wind power intermittency; and (c) the external costs of wind power installations. A selection of related public policy issues is also addressed.

För att bekämpa klimatförändringarna krävs snabba och omfattande åtgärder inom alla sektorer. Detta gäller i hög grad järn- och stålindustrin, som idag står för cirka 7 procent av de globala koldioxidutsläppen. Denna rapport presenterar resultat från ett forskningsprojekt som har haft som mål att undersöka styrmedel och strategier som effektivt kan bidra till att påskynda klimatomställningen i värdekedjan från malmbrytning till färdig produkt, med särskilt fokus på fordonssektorn. En värdekedja som utgör en betydande del av den svenska exportekonomin, men som idag också står för en stor andel av landets territoriella koldioxidutsläpp.

Analysen tar avstamp i aktuell forskning kring hur olika styrmedelskombinationer kan bidra till att driva på klimatomställningen samt hantera den vidare samhällsomvandling som denna omställning för med sig. Flera av de företag och organisationer som ingår i studien är aktörer som aktivt försöker ta en tätposition i klimatomställningen. Genom intervjuer och kompletterande workshoppar med nyckelaktörer i värdekedjan har vi samlat in olika perspektiv på de hinder som står i vägen för omställningen. Vi har analyserat hur befintliga styrmedel hanterar dessa barriärer och har identifierat eventuella behov av kompletterande åtgärder.

Analysen visar att det finns goda förutsättningar för att realisera de teknikskiften som annonseras i exempelvis järn- och stålproduktionen. Den europeiska klimatlagstiftningen pekar i sin nuvarande form ut en klar riktning. De kommande ambitionshöjningarna inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter, inklusive gränsjusteringsmekanismen CBAM, skapar stärkta incitament för omställning. Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av dåvarande regering inför FN:s klimatmöte i Paris år 2015, har genom att samla företag, kommuner, regioner och organisationer fungerat som ett viktigt nav för att sammanjämka målbilder inom och mellan olika branscher. Vår genomgång visar också att det inte finns någon enskild aktör eller något enskilt styrmedel som ensamt kan förväntas driva den gröna omställningen. Framväxten av nya, gröna industriella värdekedjor förutsätter en palett av flera olika styrmedel och styrsystem – detta gäller inte minst för den värdekedja, från malm till fordon, som varit fokus för detta arbete. Även om vissa företag är villiga att ställa om och har de finansiella resurser för att göra det, är de i många fall beroende av omställningsprocesser som ligger utanför deras egen rådighet.

I rapporten beskriver vi hur ett flertal av de styrmedel som är viktiga för att driva omställningen redan är implementerade men att vissa av dem kan komma att behöva vässas eller kompletteras ytterligare för att styra mer ändamålsenligt. Flera av de intervjuade – såväl industriföreträdare som myndigheter – betonar vikten av att klimatpaketet Fit for 55 och de ambitionshöjningar som har förhandlats fram inom EU ETS de senaste åren implementeras fullt ut och inte luckras upp i kommande översyner. Utdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser lyfts också fram som ett av de främsta hindren för den gröna omställningen. Miljöprövningens problem ligger inte i brist på helhetssyn, utan i behovet av en mer förutsägbar, kunskapsbaserad, tillitsbaserad och långsiktig tillämpning av lagstiftningen. För att öka prövningens effektivitet bör myndigheterna ha resurser, tillräcklig kompetens, främja samverkan och dialog mellan myndigheter och verksamhetsföreträdare, samt utveckla tydligare riktlinjer för bedömning av olika verksamheter. Upphandlingskrav lyfts fram som viktiga för att säkra en framtida marknad för fossilfritt stål. I nuläget saknas dock tydlighet och enhetlighet i hur man kvantifierar klimatpåverkan av stål. Här krävs samordningsinsatser nationellt och internationellt för att säkerställa enhetlighet i definitioner och systemgränser. Vi ger även exempel på områden där nya former av politisk styrning och styrmedel behöver komma på plats. Ett exempel är behovet av lokal värdedelning i samband med exempelvis etableringen av ny elproduktion. Vi betonar också vikten av att alla aktörer har en gemensam målbild, att det finns ett samförstånd om riktning och takt, samt att industrins omställning mot fossilfrihet bör ske på ett sätt som tar också hänsyn till de socioekonomiska och fördelningspolitiska utmaningar som utfasningen av den fossila ekonomin medför