I en internationell jämförelse ligger Sverige förhållandevis långt fram vad gäller användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i såväl näringsliv som hos privatpersoner. Inte desto mindre finns det betydande skillnader mellan företag av olika storlek liksom mellan urbana miljöer och glesbygd. Mindre företag har inte kommit lika långt i att IKT-anpassa produktion, organisation och försäljning som större företag.EU, liksom Sverige, lyfter fram de mindre företagens roll för att upprätthålla en hög sysselsättning och ett dynamiskt näringsliv. Mindre och nya företag bidrar med konkurrens, innovativa lösningar och utgör på sikt en viktig komponent för uthållig tillväxt och ett fortsatt högt välstånd. Samtidigt är de just de mindre företagen som utsätts för ett allt hårdare konkurrenstryck i ett globaliseringsskede där marknader blir öppnare och mer lätt tillgängliga. Globaliseringen öppnar visserligen för nya möjligheter men reser också betydande utmaningar när det gäller att bibehålla och utveckla konkurrenskraften. Ett medel för att klara dessa utmaningar är ett effektivt användande av IKT.Den vikt som läggs vid mindre företag avspeglas delvis i en rad politiska initiativ på EU nivå, initiativ som också spiller över på svenska företag. EU-politiken behöver dock kompletteras med en nationell politik, vilket sker i ett flertal länder.Syftet med föreliggande rapport är att dels identifiera hinder för att mindre företag ska kunna använda kostnadseffektiva och konkurrensförstärkande IKT-lösningar, dels att föreslå ekonomisk-politiska åtgärder för att undanröja eller minska nuvarande hinder.På företagsnivå är fördelarna uppenbara med en väl genomförd IKT tillämpning. Moderna IKT-lösningar möjliggör sålunda för företag att lättare nå andra marknader, uppnå lägre kostnader, förbättrad intern och extern kommunikation, större enkelhet att samarbeta och koordinera produktionen med andra företag samt bättre förutsättning för innovation genom enklare access till olika former av kunskap och information. Samtidigt är hindren betydande. Bland de vanligast förekommande är en föreställning om att IKT inte är lämpligt för företaget, begränsade IKT- kunskaper hos ledningen/företagaren, standards och regelverk som är svåra för småföretag att anpassa sig till, höga utvecklingskostnader för IKT, bristande synkronisering/interoperabilitet mellan olika IKT-system, säkerhetsproblem och bristande förtroende, legala oklarheter samt bristande infrastruktur. Var och en av dessa kan innebära betydande problem för särskilt de mindre företagen.Baserat på en genomgång av de senaste årens forskning inom området föreslås en rad olika ekonomisk-politiska åtgärder i rapporten. Dessa avser dels generella åtgärder, dels mer specifika insatser anpassade till kunskapsnivå och det upplevda behovet av IKT i olika typföretag. Bristen på relevant IKT-information och en upplevd osäkerhet kring pålitligheten i nuvarandes system gentemot såväl leverantörer som kunder, kombinerat med en otillräcklig kunskapsnivå i särskilt mindre företag, innebär att det finns en risk att investeringarna i IKT inte når en samhällsekonomisk önskvärd nivå.Bland de generella åtgärderna märks förslag till skatteincitament under en begränsad tid för att öka IKT-investeringar liksom satsningar på forskning och utveckling. Likaså föreslås en översyn av de regleringar som finns på området med särskilt fokus på ett förenklat och IKT-baserat förfarande vid offentlig upphandling som möjliggör för mindre företag att delta. Bland mer specifika satsningar är förslagen sammanställda utifrån behoven hos olika typföretag. Olika utbildnings-, informations- och samordningsinsatser föreslås kombineras med vissa riktade ekonomiska incitament som lånefaciliteter och konsultcheckar. Vår bedömning är att de föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna bör kunna utgöra ett kraftfullt verktyg för att minska en nu rådande ”digital divide” bland företag av olika storlek och mellan regioner. Samtidigt vill vi betona att mot bakgrund av den tid som stått till vårt förfogande – en dryg månad – ska förslagen ses som tentativa och förutsätter ytterligare bearbetning.

This thesis examine some important fundaments of collaborative processes, the drivers for inter-organizational collaboration and the logic behind how such processes can be important for competitiveness development. The thesis particularly emphasizes collaboration among small and medium sized firms (SMEs), collaboration as a process (that takes place among various actors, such as SMEs, large companies, universities and/or public actors) and takes a specific view from a resource-based perspective. By looking closer into the process of working together in the pursuit of common objectives, and primarily among SMEs, such view of collaboration emphasizes the dynamic relationship that exists between the actors involved and elements of this process that can be important for understanding competitiveness. Four papers are appended in this thesis where each individual paper has its own research purpose. These four papers are focusing on: (i) How SMEs develop their capabilities in strategic alliances. (ii) The importance of motive congruence in strategic networks. (iii) How innovation systems in which SMEs participate evolve over time, and how the concepts of regional innovation system and Triple Helix are put into practice. (iv) How innovative processes, in which SMEs participate, are organized and how the actors are ascribed to different roles. A new framework on collaboration based on a literature review, an accomplished multiple case-study and on earlier models is proposed. The framework specifically denotes the importance of understanding actors and their motives as well as how these actors as a base for future collaborative actions evaluate and learn from their previous experiences. The suggested framework may also be understood as a way to capture dynamic capabilities in inter-organizational collaboration. This thesis shows that personal contacts are in the heart of collaboration and a challenge for an actor especially relevant for an SME is to keep track of who knows what and whom. Moreover, this thesis points towards that different types of inter-organizational collaborations may be expected to exploit different kinds of synergies. The empirical examples shows that the evolution of an innovation system is very long process, since fruitful collaboration between actors does not emerge automatically when it evolves through long-term social exchange and interaction processes which are culturally situated and part of ongoing social activities negotiated and reproduced through everyday practices.

The aim of this paper is to explore whether different, preferably management-related theories and theoretical concepts, may contribute to a better understanding of entrepreneurial cooperation. The entrepreneurial characteristics of innovativeness, proactiveness and risk-taking expected to characterize entrepreneurial cooperation are addressed and five different theoretical perspectives that deal with these three entrepreneurial characteristics are reviewed on how these perspectives can contribute to the understanding of entrepreneurial inter-organizational cooperation.

Strategic alliances are an emergent organization form that is increasingly gaining interest over go-it-alone strategies for organizations to achieve fast and economical growth. Drawing upon the resource based view of the firm several previous studies have viewed alliances as a quest for resources. One important objective identified in strategic alliances is the sharing of knowledge such as technology, advanced skills and organizational capability. Most of the strategic alliance literature however focuses on large-firm alliances, implicating that smaller firms with a more limited pool of in-house resources and a more obvious need to access resources beyond the limits of their own organisation often have been neglected. In this paper we study how SMEs focus on different kind of knowledge modes together with partners in a strategic alliance.For this purpose a case study approach has been employed to investigate and analyse the case of EVONET Industrial Partners, a strategic alliance consisting of six manufacturing companies in Northern Sweden aiming for a stronger position as suppliers to car and heavy truck industry. The alliance has been studied over three years, and data has been continuously collected through 63 interviews, participating observations and from secondary sources. The empirical results show that accessing (rather than acquiring) knowledge has been a central interest for the alliance firms. The empirical results also indicate the importance of concrete and applied projects that are jointly carried through, since joint projects foster personal networks and trust between employees in the participating firms enabling exchange of, primarily, knowledge based on know-how and know-who. On a more theoretical level, the study contributes with addressing the link between different strategic orientations of partnerships and the kinds of knowledge and knowledge exchange/transfer that becomes critical in different strategic alliances. Different types of strategic alliances may be expected to exploit different kinds of partner synergies, here a partnership geared towards exploitation and improvement of current businesses seem to benefit mostly from know-how-knowledge, while a partnership aiming for developing new product, new markets and new businesses (exploration) instead may benefit primarily from knowledge and knowledge exchange characterised as ‘knowing what' and  ‘knowing why'

Based on thoughts from literature on organizational fit, this study focuses on understanding why some firms gain more from network participation than others. We hypothesize that firms performance from participating in networks is dependent on network motive congruence and that this relationship is moderated by entrepreneurial orientation. Analysis of 55 organizations from two networks supports the role of  network motive congruence for internally oriented motives, such as concerning economies of scales and joint research and development motives. However, motive congruence appears not as important in matters of externally oriented motives, such as entering new markets or sustaining existing market positions. Findings indicate that entrepreneurial orientation can moderate the relationship between network motive congruence and networking performance.