The European Union has implemented targets to address climate change, air pollution and increase the share of renewable energy. Local governments play a significant role in executing actions to contribute to these targets while meeting local sustainability targets. This research aims to guide the local governance by assessing the impact of implementing key energy targets from the European Union at the local level from a sustainability perspective using indicators based on sustainable development goals. An energy system optimization model is used to assess the case study of Gällivare, a municipality in Northern Sweden. The results show that localized climate and air quality targets effectively support the integration of renewable energy, improvements in energy efficiency, and reductions in final energy consumption. Air quality targets correspond carbon reduction targets and subsequently leading to the net zero emission. However, while air pollution targets help achieve 100% carbon dioxide reduction by 2050, achieving 100% reduction in air pollution requires specific air pollution targets.

Sweden has adopted ambitious climate targets which require deep cuts in CO2 emissions from transportation. To achieve this, it has introduced policies to incentivise the electrification of road vehicles and progressive blending-in of biofuels. Many local governments have committed to do their share, but the impact of local strategies remains unclear. Here, locally rooted mitigation strategies are explored by applying a novel approach to participatory energy-system modelling via multiple researcher–practitioner interactions stretching over two years. A comprehensive Energy System Optimisation Model (ESOM) was used to assess the impact of local mitigation strategies employed in 15 municipalities, under a set of existing ambitious national policies. The results show that, while local strategies can help reduce energy-related CO2 emissions, the direct impact on such emissions is reduced under ambitious national policies. Still, local strategies to increase public transport and active travelling, and facilitate remote working also have local benefits as improved air quality and reduced traffic noise. Local policymakers should put stronger emphasis on such benefits. Finally, the long-term participatory approach also helped to build practitioners’ trust in the modelling process and created an environment for mutual learning and deeper understanding of climate mitigation options. These benefits justify the resource-intensive process.

Motiven till införandet av en grön industripolitik för att stötta basindustrins klimatomställning kan kopplas till förekomsten av olika marknadsmisslyckanden och behovet av en långsiktigt trovärdig klimatpolitik. Genomförandet är förknippat med utmaningar och svåra avvägningar. De politiska besluten måste exempelvis stå upp för samhällsintresset men också baseras på den expertis som finns i enskilda industrisektorer. Stora krav ställs på kontinuerlig utvärdering av och lärande från de satsningar som görs. Samtidigt finns inte något forskningsstöd för att principiellt avfärda grön industripolitik. Tvärtom talar mycket för att en sådan politik har en viktig roll att spela i industrins klimatomställning. 

Modellbaserade framtidsscenarier kan vara till hjälp för att skapa framtidens hållbara energisystem, även påkommunal nivå. Med framtidsscenarier anpassade till den lokala kontexten och en nära dialog mellan forskare och beslutsfattare skapas bättre förutsättningar för att formulera och förverkliga samhällsförändringen lokalt. 

För att bekämpa klimatförändringarna krävs snabba och omfattande åtgärder inom alla sektorer. Detta gäller i hög grad järn- och stålindustrin, som idag står för cirka 7 procent av de globala koldioxidutsläppen. Denna rapport presenterar resultat från ett forskningsprojekt som har haft som mål att undersöka styrmedel och strategier som effektivt kan bidra till att påskynda klimatomställningen i värdekedjan från malmbrytning till färdig produkt, med särskilt fokus på fordonssektorn. En värdekedja som utgör en betydande del av den svenska exportekonomin, men som idag också står för en stor andel av landets territoriella koldioxidutsläpp.

Analysen tar avstamp i aktuell forskning kring hur olika styrmedelskombinationer kan bidra till att driva på klimatomställningen samt hantera den vidare samhällsomvandling som denna omställning för med sig. Flera av de företag och organisationer som ingår i studien är aktörer som aktivt försöker ta en tätposition i klimatomställningen. Genom intervjuer och kompletterande workshoppar med nyckelaktörer i värdekedjan har vi samlat in olika perspektiv på de hinder som står i vägen för omställningen. Vi har analyserat hur befintliga styrmedel hanterar dessa barriärer och har identifierat eventuella behov av kompletterande åtgärder.

Analysen visar att det finns goda förutsättningar för att realisera de teknikskiften som annonseras i exempelvis järn- och stålproduktionen. Den europeiska klimatlagstiftningen pekar i sin nuvarande form ut en klar riktning. De kommande ambitionshöjningarna inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter, inklusive gränsjusteringsmekanismen CBAM, skapar stärkta incitament för omställning. Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av dåvarande regering inför FN:s klimatmöte i Paris år 2015, har genom att samla företag, kommuner, regioner och organisationer fungerat som ett viktigt nav för att sammanjämka målbilder inom och mellan olika branscher. Vår genomgång visar också att det inte finns någon enskild aktör eller något enskilt styrmedel som ensamt kan förväntas driva den gröna omställningen. Framväxten av nya, gröna industriella värdekedjor förutsätter en palett av flera olika styrmedel och styrsystem – detta gäller inte minst för den värdekedja, från malm till fordon, som varit fokus för detta arbete. Även om vissa företag är villiga att ställa om och har de finansiella resurser för att göra det, är de i många fall beroende av omställningsprocesser som ligger utanför deras egen rådighet.

I rapporten beskriver vi hur ett flertal av de styrmedel som är viktiga för att driva omställningen redan är implementerade men att vissa av dem kan komma att behöva vässas eller kompletteras ytterligare för att styra mer ändamålsenligt. Flera av de intervjuade – såväl industriföreträdare som myndigheter – betonar vikten av att klimatpaketet Fit for 55 och de ambitionshöjningar som har förhandlats fram inom EU ETS de senaste åren implementeras fullt ut och inte luckras upp i kommande översyner. Utdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser lyfts också fram som ett av de främsta hindren för den gröna omställningen. Miljöprövningens problem ligger inte i brist på helhetssyn, utan i behovet av en mer förutsägbar, kunskapsbaserad, tillitsbaserad och långsiktig tillämpning av lagstiftningen. För att öka prövningens effektivitet bör myndigheterna ha resurser, tillräcklig kompetens, främja samverkan och dialog mellan myndigheter och verksamhetsföreträdare, samt utveckla tydligare riktlinjer för bedömning av olika verksamheter. Upphandlingskrav lyfts fram som viktiga för att säkra en framtida marknad för fossilfritt stål. I nuläget saknas dock tydlighet och enhetlighet i hur man kvantifierar klimatpåverkan av stål. Här krävs samordningsinsatser nationellt och internationellt för att säkerställa enhetlighet i definitioner och systemgränser. Vi ger även exempel på områden där nya former av politisk styrning och styrmedel behöver komma på plats. Ett exempel är behovet av lokal värdedelning i samband med exempelvis etableringen av ny elproduktion. Vi betonar också vikten av att alla aktörer har en gemensam målbild, att det finns ett samförstånd om riktning och takt, samt att industrins omställning mot fossilfrihet bör ske på ett sätt som tar också hänsyn till de socioekonomiska och fördelningspolitiska utmaningar som utfasningen av den fossila ekonomin medför

Local governments face significant challenges in implementing the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). To address these challenges, the study adopts a model-based system analysis approach for integrating sustainable development principles into the local energy transition, examining (i) what to include and vary across scenarios, (ii) what to extract from the model results, and (iii) what to discuss with the local governments. An energy system optimisation model, based on the TIMES modelling framework, is employed to represent the municipal energy system of Gällivare in northern Sweden and its potential transition pathways. The study also provides a comparative data-driven assessment to examine whether the energy transition pathways converge or diverge from the SDGs. In addition, a set of sustainability indicators has been identified/developed and are implemented in the model to assess sustainability across different pathways. The challenge inherent in such quantitative comparisons, particularly those of a complex nature such as sustainability, lies in selecting appropriate indicators for municipalities that align with the model’s framework. The analysis shows both convergent and divergent pathways. For instance, electrification in the identified transition pathways reduces fossil fuel use (converges towards SDG13 on climate), but electrification also introduces complexities with increased material usage for electric vehicles (diverges from SDG12 on responsible consumption and production).

While the sustainable development goals (SDGs) are most challenging for developing countries, they apply equally to OECD member countries and are important to consider during these countries’ energy transition. Low energy demand (LED) scenarios, modelled with energy system optimisation models (ESOMs), show that there is potential for meeting national and global climate mitigation targets more economically and with less technological uncertainty, while buying time during the transition. Some LED scenario narratives envisage deeply transformative societal changes, while others are more focused on demand reduction with technology improvement measures such as energy efficiency. In a review of 11 LED modelling studies, demand reductions by 2050, compared to 2020, range from moderately (8%) to much higher (56%) than non-LED scenarios. SDG targets for OECD countries that are most likely to be negatively affected by a LED approach are poverty (1.2), overcoming inequality (10.1), and participatory decision making (16.7). Those SDGs more likely to see win-wins include access to energy (7.1), renewable energy (7.2), energy efficiency (7.3), and use of resources (12.2). When modelling LED scenarios in ESOMs, there should be more representation of the rebound effect and feedback between demand and economy, heterogeneity in societal responses to LED-type policies, and the idea of sufficiency to better reflect the novelty of pathways to achieving LED scenario narratives.

Meeting ambitious climate targets requires deep cuts in emissions from passenger transportation. Many studies point to electrification and behavioural shifts as key measures. Spatial, demographic, economic, and transport-sector-related factors shape the opportunities and preferences for change, thus setting the direction and pace of the transition. These factors typically differ between urban, suburban and low-population-density settings, a fact that is generally overlooked in comprehensive energy system optimisation models (ESOM). This study introduces a novel contextual representation of passenger transportation within a national ESOM (TIMES-Sweden). When testing the new approach, different cost barriers to electrification are found across various settings, signalling a need for different policy responses. Further, opportunities for – and impact from – shifts in travel behaviours vary significantly across settings. These results highlight the need for climate change mitigation strategies in passenger transportation which are better tailored to specific contexts.