Based on a case study of one large company in the Swedish forest sector, this article explores the nature and practice of workplace harassment in forestry organizations. A questionnaire answered by 645 employees (92.5% response rate) shows that both women and men report experiences of harassment at work, although in different forms, with different frequencies and with different consequences. A total of 38% of women and 14% of men employed by the company report experiences of harassment at work. Both women and men most often experience verbal and psychological harassment by coworkers during day-to-day activities. However, unlike men, women also experience workplace harassment that takes place on and across a wider range of spatial and temporal relations and with various perpetrators involved. Also evident was that women respondents had a more negative perception of company culture and gender equality status compared with men, and the most negative perceptions were from women reporting experiences of harassment. Based on this case study, the article provides quantitative descriptions of workplace harassment experienced by women in Swedish forestry organizations that were previously explored from a qualitative perspective. This article also adds new insights into the existence of workplace harassment in forestry organizations that is not of a sexual nature and that not only women but also men report.

Studien belyser hur gymnasielärare retrospektivt uppfattar att de förberetts för sitt yrke under lärarutbildningen. Enkätsvar från 1554 gymnasielärare kategoriserades efter den tidsperiod då de examinerades. Frågan om hur väl förberedda de nyexaminerade lärarna var för sitt yrke kopplas till de nationella reformer som styrde lärarutbildningen under den period som läraren studerade. Medan utbildningen i praktisk yrkeskunskap uppfattas ha försämrats över tid, har andra områden förbättrats. Lärosäte hade inte något samband med respondenternas svarsmönster. Slutsatsen är att utbildningsreformerna har samband med förändringar i utbildningens måluppfyllelse, att förbereda lärarstudenter för sitt yrke, samt att utbildningens anpassning till yrkets krav försämrats över tid.

En professionsutbildning utmärks av en spänning mellan teoretisk kunskap och praktisk yrkeskunskap. Vi vet dock inte mycket om hur en professionsutbildning bäst utformas för att förbereda studenter inför yrket. Utifrån tre enkäter, två i Sverige och en i Finland, analyseras nyexaminerade lärares uppfattning om hur förberedda de var för sitt arbete efter lärarutbildningen. Området metodik och praktik hade tydligast samband med känslan av att vara väl förberedd. I flera områden var de finska respondenterna mer kritiska än de svenska. De många positiva omdömena om den finska lärarutbildningen gjorde att vi förväntat oss ett mer positivt resultat i den finska studien.

This paper examines the conditions for teacher competence development as they relate to the current restructured governance of the education sector in Sweden. In reviewing the literature, contextual factors in the workplace are often pointed out as central to conditions for competence development. However, we argue that a sector-level approach is useful in examining and explaining competence development conditions, especially in times of governance change. We describe how a workplace’s geographical location and budgetary situation, along with its size and age, relate to how teachers experience their working conditions. The findings indicate that the organization of work at a local workplace level impacts the conditions for competence development. Moreover, various regional and local characteristics seem to affect the conditions for competence development in that the organization and governance of the education sector create different conditions for competence development