Purpose – The purpose of the study is to shed light on co-creative approaches for place innovation in an Arctic town, based on the relocation of Kiruna’s city center in northern Sweden. Three cases of co-creative innovation processes in Kiruna are investigated and compared: an R&D project about local perceptions and visions of attractive urban environments, an R&D project about norm-creative design principles for inclusive and attractive urban design, and an R&D project about cross-industrial synergies for city center attractiveness.

Design/methodology/approach – The study’s research design encompasses a comparative and participatory approach. The comparative approach implies investigation and comparison of three cases of co-creative innovation processes in Kiruna. The participatory approach implies joint development of new knowledge by researchers and local actors. The data consists of participatory observations of workshops and qualitative interviews with local actors.

Findings – The study reveals that the studied processes have harnessed the city center relocation as an opportunity to make Kiruna more attractive to residents and visitors, by employing the co-creative approaches of Living Lab, Now-Wow-How and Norm-creative design. These approaches have enabled experts and local actors to jointly identify excluding patterns and norms in the relocation process, and to envision inclusive and attractive (re-)configurations and (re-)conceptualizations of the future Kiruna.

Research implications – The results add to the academic strand of inclusive urban transformation, by providing insights into co-creative approaches for re-imagining an Arctic town in times of industrial and social change. New insights are provided regarding how the geographical, industrial and cultural identity of an Arctic town can be harnessed to envision new configuration, content and communication that is attractive and accessible for a diversity of residents and visitors. 

Practical implications – The results highlight the potential to harness Arctic and rural characteristics in the promotion of urban attractiveness and public wellbeing, especially when combined with co-creative identification and transformation of excluding norms and patterns.

Originality/value – The results provide new insights into how co-creative approaches may facilitate innovative and inclusive renewal of towns and cities in the Arctic and beyond.

Attraktivitet och innovativitet har hamnat högt upp på agendan för Sveriges stadskärnor, i strävan efter att locka och behålla besökare, invånare, företagare och investerare. Ett nytänkande samspel mellan en plats komponenter, processer och intressenter ses som centralt för att skapa platsunika upplevelser och kvaliteter, vilket här kallas för ”platsinnovativa synergier”. I projektet ”Attraktiv stadskärna genom platsinnovativa synergier” har sådana samspel studerats och stärkts i samarbete mellan forskare, företagare, företagsfrämjare, föreningar och kommuner. Dessa aktörer har involverats i workshops och intervjuer för att identifiera befintliga synergier och utveckla koncept för nya synergier, med särskilt fokus på samspelet mellan handel och besöksnäring. Parallellt har en trendspaning genomförts om platsinnovativa synergier i Sverige och internationellt. Projektet har drivits av Luleå tekniska universitet och Piteå Science Park under 2017-2019, i samarbete med Piteå kommun, Kiruna kommun, Destination Piteå, Företagarna Piteå, PiteåEntreprenörerna, Piteå Kvinnliga Företagare, Innovation Pite, Gallerian Piteå, Småstaden Piteå, BackCity Piteå, KUST Hotell & Spa, Pite Havsbad, m.fl. Projektet har finansierats inom programmet ”Framtidens fysiska mötesplats” som är ett samarbete mellan Handelsrådet och Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF), samt av Sparbanken Nord. Projektet bygger på erfarenheterna från ett tidigare projekt som Luleå tekniska universitet och Piteå Science Park drev under 2015-2017 om platsinnovationer i besöksnäringen, där Treehotel, Icehotel, Ice Music, Arctic Bath, Aurora Sky Station, Arthotel Tornedalen och andra exempel från Swedish Lapland studerades.

Under de senaste åren har behovet ökat av nytänkande vägar för att attrahera invånare, besökare och näringsliv till samhällen, regioner, besöksmål och andra platser runt om i Sverige. Detta beror bland annat på den intensifierade konkurrensen om arbetskraft, investeringar och etableringar mellan olika platser, branscher och arbetsgivare. Denna konkurrens intensifieras av de senaste decenniernas demografiska förändringar i både stad och glesbygd, med ökad inflyttning till större städer och ökad utflyttning från glesbygdsområden. I kombination med varierande flyktingströmmar från andra länder skapar detta utmaningar för tillgången till service, livskvalitet och upplevelser på en plats. För att möjliggöra nytänkande helhetsutveckling av platser har platsinnovation utvecklats som ett begrepp och koncept som sammanväver olika centrala pusselbitar i attraktivitet. I denna orienteringsbok beskrivs dessa pusselbitar tillsammans med exempel på befintliga och potentiella platsinnovationer, samt metoder och analyser kring nytänkande platsutveckling. Orienteringsboken är framtagen inom ramen för projektet ”Platsinnovation i Swedish Lapland” som har drivits av Luleå tekniska universitet i samarbete med Piteå Science Park, SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och en rad kommuner, destinationsbolag och företagare i Norrbotten och Västerbotten under 2015-2017, med finansiering från Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Projektet ska pröva, analysera och utveckla metoder för genusdriven social innovation i nära samarbete mellan Luleå tekniska universitet, LTU Företagsutveckling AB och tre av Sveriges ledande organisationer inom genusmedvetet företagsfrämjande: Winnet, Magma och Leia.”Genusdriven social innovation” definieras i projektet som nytänkande arbetssätt för att innovations- och företagsfrämjande verksamheter bättre ska kunna hjälpa kvinnor att förverkliga sina idéerDet problem som identifierats av deltagande organisationer och forskare är att Sveriges innovations- och företagsstödjande system genomsyras av maskulina normer som främst har förmått att stötta förverkligandet av affärs- och innovationsidéer i form av tekniska produktinnovationer bland män i mansdominerade branscher.De deltagande organisationerna har alla utvecklat mer genusmedvetna metoder för innovations- och företagsrådgivning som förmår att stötta ett bredare spektrum av aktörer, branscher och innovationer. Deras erfarenheter sammanförs nu för första gången i en gemensam, systematisk, vetenskaplig analys av hur genusdriven social innovation kan bryta segregerande och hierarkiska genusmönster i företags- och innovationsstödjande verksamheter.Projektet ska utmynna i en handbok om genusmedvetet innovations- och företagsfrämjande samt en avhandling om genusdriven social innovation.

Projektet ska pröva, analysera och utveckla metoder för genusdriven social innovation i nära samarbete mellan Luleå tekniska universitet, LTU Business och tre av Sveriges ledande organisationer inom genusmedvetet företagsfrämjande: Winnet, Magma och Leia.”Genusdriven social innovation” definieras i projektet som nytänkande arbetssätt för att innovations- och företagsfrämjande verksamheter bättre ska kunna hjälpa kvinnor att förverkliga sina idéerDet problem som identifierats av deltagande organisationer och forskare är att Sveriges innovations- och företagsstödjande system genomsyras av maskulina normer som främst har förmått att stötta förverkligandet av affärs- och innovationsidéer i form av tekniska produktinnovationer bland män i mansdominerade branscher.De deltagande organisationerna har alla utvecklat mer genusmedvetna metoder för innovations- och företagsrådgivning som förmår att stötta ett bredare spektrum av aktörer, branscher och innovationer. Deras erfarenheter sammanförs nu för första gången i en gemensam, systematisk, vetenskaplig analys av hur genusdriven social innovation kan bryta segregerande och hierarkiska genusmönster i företags- och innovationsstödjande verksamheter.Projektet ska utmynna i en handbok om genusmedvetet innovations- och företagsfrämjande samt en avhandling om genusdriven social innovation.Finansiär: VINNOVA

Syftet med projektet är att utforska och utveckla ’platsinnovation’ som teoretiskt och praktiskt verktyg för att vidareutveckla Swedish Laplands besöksnäring i nära samverkan mellan forskare, näringsliv och samhälle. Finansiär: Besöksnäringens Forsknings- och Utvecklingsfond (BFUF)

Syfte: Identifiera exempel på hur social innovation – i betydelsen av nya varor, tjänster metoder m.m. som är utvecklade på ett socialt inkluderande sätt och som leder till social förändring – kan vara en väg till jämlik och jämställd regional tillväxt i Norrbotten. Deltagande organisationer: Coompanion Nord, Hushållningssällskapet Norrbotten, Sunderby folkhögskola, Hela Sverige Ska Leva Norrbotten, Winnet Norrbotten, MagmaFinansiär: Länsstyrelsen i Norrbotten

Syfte: Identifiera exempel på forsknings- och innovationsprocesser inom social innovation vid LTU och inspirera till samverkan mellan forskare inom olika ämnen/institutioner kring hur sociala och tekniska aspekter av innovation kan vävas samman för att hantera samhällsutmaningar Deltagande organisationer: LTUs forskare och innovationsfrämjare Finansiär: LTUs forsknings- och innovationsområde Effektiv Innovation & Organisation (EIO)

Denna rapport presenterar ett förslag på hur ett Center för platsinnovation skulle kunna etableras. Satsningens syfte är att stärka platsers attraktivitet i samverkan med näringsliv inklusive besöksnäringen för att attrahera invånare, investerare och besökare. Fokus ska ligga på hur man skapar attraktiva platser på landsbygden och hur man kan verka för en ruralisering, vilket innebär att människor flyttar från städer till landsbygd. Idag sker i princip allt utvecklingsarbete och all forskning inom urbanisering dvs hur man ska hantera att människor flyttar från glesbefolkade, isolerade regioner till tätbebyggda områden där det redan bor många människor. Det kan till exempel handla om försörjning, återvinning, sophantering och gröna områden.

I glesbebyggda områden, såsom i Norrbotten, finns andra typer av utmaningar, något som ett framtida Center för platsinnovation skulle kunna fokusera på för att skapa samhällen som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Till exempel hur vi hanterar långa avstånd med tanke på miljöutsläpp och höga bränslekostnader, hur vi kan arbeta för att behålla servicen på en plats, hur vi skapar arbetstillfällen på landsbygden som attraherar talang, hur vi kvalitetssäkrar skola och omsorg i glesbebyggda områden och hur vi kan skapa attraktiva samhällen där besöksnäring och näringsliv samverkar, till exempel i Malmfälten där gruvindustrin måste samarbeta med besöksnäringen och även ursprungsbefolkningen. Tankarna bakom ett Center för platsinnovation går dock att applicera på vilket område som helst, storstad respektive landsbygd.