Populärvetenskaplig beskrivning av projektet:Ganska snabbt kan lärare och elever ”förutse” vilka elever som presterar bra och vilka som presterar mindre bra i matematik. Till exempel på gymnasienivå visar det sig ofta inom en kort tidsperiod att betygen fördelar sig enligt en normalfördelningskurva. Fenomenet förekommer oberoende av om skolsystemet använder sig av nivågruppering eller inte och på alla skolnivåer. Att skillnader i prestation visas så tidigt kan verka vara ”naturligt” eftersom den ”naturliga förmågan” är en del av teorierna om hur barn lär sig matematik. Men detta kan inte förklara varför andelen lågpresterande elever varierar avsevärt mellan länder eller varför i vissa länder klyftan mellan de lågpresterande och medelpresterande eleverna är större än i andra länder. Matematisk förmåga som visar sig i klassrummet är kanske snarare ett tecken på framgång i att förstå de sociala reglerna än att förstå matematiken. Det är därför viktigt att studera hur skillnader uppstår från ett klassrumsperspektiv eftersom det är där lärare och elever erfar dem. I projektet studeras matematikklasser med elever som börjar i en ny skola i Sverige, Tyskland och Kanada. Analysmaterialet består av videoinspelade lektioner och intervjuer av elever och deras lärare. Genom att jämföra klassrum från olika skolsystem kan orsaker till likheter och skillnader när det gäller spridning av förmåga identifieras. Resultaten från det föreslagna projektet vidgar vår förståelse om hur klassificering av prestation i matematik uppkommer eller motarbetas i klassrummet. Kunskapen är nödvändig för matematiklärares professionella utveckling i syfte att höja den genomsnittliga prestationen och samtidigt minska klyftan mellan den mest och minst lyckade eleven.