Min ursprungliga idé med arbetet var att utforska hur jag skulle kunna implementera gester och musikdramatiska idéer i såväl mitt instuderingsarbete som i det faktiska framförandet för att skapa ett mer organiskt samspel där både kropp och röst samarbetar för att berätta en historia. Jag har sedan länge spelat in olika konserter och uppsättningar där jag själv medverkar som sångerska. Det är bra att gå igenom en föreställning i efterhand för att se vad som fungerar och vad som behöver mer fokus. Något som blivit tydligt för mig är att mitt fysiska uttryck inte alltid stämmer överens med innebörden i det jag sjunger eller med musikens dramatik. Jag kan se helt oberörd ut på en inspelning trots att jag vet att jag var i musiken i stunden. En sådan enkel sak som att mina ögon flackar runt säger mig att jag inte har ett tydligt fokus just då. Jag har börjat skriva in i noterna var de specifika fokuspunkterna ska vara (till exempel att vända mig åt sidan) för att det inte ska bli något slags sista-minuten jobb precis innan konsert/ föreställning utan bli en del av helheten precis som texten och det musikaliska. Jag har under höst- och tidig vår gjort en förstudie där jag dokumenterat processen med hjälp av en loggbok, feedback och inspelningar vilket har gett mig goda insikter i vad som fungerat bra i valet av metoder och i min generella struktur i arbetet, och vad som fungerat mindre bra. Huvuddelen av mitt magisterprojekt tar avstamp i förstudien.