Denna rapport undersöker hur den svenska allmänheten värderar en hypotetisk ökning av antalet vilda Gullspångslaxar som vandrar upp i Gullspångsälven och dess biflöden till följd av miljöförbättrande åtgärder kopplade till vattenkraften. Resultaten är relevanta för de kommande omprövningarna av vattenkraft enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP), där både Sveriges elförsörjningsbehov och behovet av miljöförbättringar i landets strömmande vatten ska vägas in.

Datainsamlingen till studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till ett representativt nationellt urval av personer i Sverige, samt till ett lokalt urval av invånare i kommunerna Gullspång, Degerfors och Karlskoga. Respondenterna tilldelades slumpmässigt ett av tre scenarier, där varje scenario beskrev olika nivåer av förbättring i antalet vilda Gullspångslaxar som vandrar upp till Gullspångsälven och dess biflöden.

Resultaten från studien bekräftar resultat från tidigare studier av Håkansson (2008, 2009) och Ek m.fl. (2024) som finner att respondenterna generellt sett är villiga att betala för en miljöförbättring där laxbestånd stärks, men att den exakta omfattningen av förbättringen har mindre betydelse för deras betalningsvilja. Detta skulle exempelvis kunna bero på att respondenter har ganska snabbt avtagande betalningsvilja för stärkta bestånd, att de huvudsakligen värdesätter förbättringar som sådana och inte fäster sig vid de exakta utfallen, eller att de har svårt att överblicka innebörden av olika förbättringsscenarion. Även om betalningsviljan var högst för att uppnå ett långsiktigt hållbart bestånd av Gullspångslax, innebär resultaten att mycket av den samhällsekonomiska nyttan går att uppnå redan vid åtgärder som förbättrar förutsättningarna för beståndets överlevnad men där risken för inavel fortfarande finns kvar.

Den genomsnittliga betalningsviljan för att öka antalet Gullspångslaxar till den nivå som bedöms som tillräcklig för att säkerställa att beståndet överlever på lång sikt uppskattas till 175 kronor per respondent. Aggregeras detta upp till populationsnivå blir denna betalningsvilja mellan 1055 och 1936 miljoner kronor för Sveriges befolkning som helhet. Det finns med andra ord en hög samhällsekonomisk nytta förknippad med åtgärder som kan säkra Gullspångslaxens överlevnad.