Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om grammatikunder­visning i svenskämnet genom en design där forskare och lärare tillsammans skapar, iscensätter och utvärderar kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasie­skolans svenskundervis­ning, samt att belysa på vilka sätt en sådan undervisning kan användas och förstås. Shulmans (1986; 1987) teoretisering av lärares ämnesdidaktiska kunskapsbas (PCK), samt hans begreppsapparat om undervisning, används som teoretiskt ramverk i avhandlingens ramberättelse. Avhand­lingen består av fyra vetenskapliga artiklar där designstudien undersöks utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som ligger till grund för avhandlingen är vetenskapliga artiklar publicerade i engelsk­språkiga tidskrifter, ljudinspelade fokusgruppsamtal med de sex deltagande lärarna, videoinspel­ningar av de deltagande elevernas metalingvistiska aktiviteter, observations­anteckningar av forskaren samt en elevenkät. Resultaten visar på vilka sätt kontext­ualiserad grammatik­undervisning med målet att utveckla elevers metaling­vistiska förståelse, lämpligen kan ta sig uttryck och användas genom följande samverkande designelement: induktiva arbets­sätt, diskussioner, visualiseringar och integrering. Vidare visar resultaten vilka strategier som elever använder sig av när de analys­erar syntaktiska egenskaper i ett skönlitterärt textutdrag, samt vilka pedagogiska möjligheter och utmaningar som applicerandet av dessa kan generera. I avhandlingen synliggörs också att använd­ningen av autentiska texter i grammatikunder­­visningen kan möjliggöra kopplingar mellan olika språkliga nivåer, så som grammatik och pragmatik. Mot bakgrund av den komplexitet som kännetecknar autentiska texter visar studien emellertid att de också kan försvåra representationen av ett grammatiskt fenomen och i förläng­ning­en representationen av språkets hierarkiska uppbyggnad. Med utgångs­punkt i avhand­lingens sammanförda resultat diskuteras vikten av och komplexiteten med grammatikundervis­ningens kontextualiser­ing och dess relation till det skolgrammatiska arvet från ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. I ljuset av lärares ämnesdidaktiska kunskaper och praktikens villkor indikerar resultaten slutligen betydelsen av att rekapitulera vad gramma­tik­undervisning är och kan vara inom ramen för förstaspråksundervisningen i allmänhet och svenskundervis­ningen i synnerhet. 

The aim of this thesis is to contribute with knowledge about grammar teaching in L1 education through a design-based research project where a researcher and teachers create, implement, and evaluate contextualized grammar teaching in Swedish upper secondary school. The aim is also to illuminate how it can be used and understood. Shulman’s (1986; 1987) theory on pedagogical content knowledge (PCK) and the process of transformation is used as a theoretical framework in the thesis frame. The thesis includes four articles that investigate different perspectives of the educational design. The empirical data used consist of peer-reviewed articles, audio-recorded focus group discussions with the six participating teachers, video recordings of the students’ metalinguistics activities, field notes by the researcher, and a student questionnaire. The results show how contextualized grammar teaching, with the goal of developing students’ meta­linguistic understanding, can be implemented and used through a set of interacting design elements, namely inductive tasks, discussions, visualizations, and integra­tion. Furthermore, the results illuminate different strategies that students use when analyzing syntactical components in a literary text and their pedagogical (dis)advantages. The thesis further shows that using authentic texts when teaching grammar encourages students to discover the interrelationships between different levels of language, such as grammar and pragmatics. However, using authentic texts can also hinder students from discovering grammatical structures and, by extension, the hierarchical structure of language, due to the complexity that characterizes them. Based on the overall findings, the importance and complexity of the contextualization of grammar and its relation to traditional grammar teaching from a theoretical and practical perspective is discussed. In the light of teachers’ pedagogical content knowledge and the conditions of practice, the results indicate the need to recapitulate what grammar teaching is and can be within the framework of L1 education in general and the Swedish subject in particular.