Vilka premisser som ska ligga till grund för en bedömning av tillförlitligheten, eller validiteten, i interaktiv forskning har varit en central fråga bland aktionsforskare (Eikeland 2006; Lindhult 2008; Winther Jörgensen 2008). De traditionella, ofta positivistiska, sätten att bedöma validitet anses inte passa idealen inom den kvalitativa forskning som dagens interaktiva forskning representerar (Widerberg 2002). Mer lämpliga validitetskriterier för interaktiv forskning har framförts av ett flertal forskare (Kvale 1989; Herr & Anderson 2005; Winther Jörgensen 2008). I detta paper rannsakar jag de validitetskriterier som har framställts som lämpliga för interaktiv forskning i ljuset av de erfarenheter jag gjort inom ramen för mitt avhandlingsprojekt där jag kombinerat genusforskning med en interaktiv forskningsansats. Avhandlingsprojektet involverar fyra regionala samverkansnätverk som främjar kvinnors företagande och innovation. Vid dialogseminarier har nätverksdeltagarna delat med sig av sina erfarenheter av att organisera samverkansnätverk för innovation och diskuterat hur deras verksamheter förhåller sig till de typer av samverkansnätverk som premieras i Sveriges innovationspolitik, nämligen kluster och innovationssystem. Genom att fokusera kvinnors företagande och innovation representerar de fyra samverkansnätverken några av de aktörer och verksamhetsområden som har marginaliserats i innovationspolitiken. Tack vare en interaktiv forskningsansats - där relevanta forskningsfrågor utvecklas och utforskas gemensamt mellan akademi och omvärld - har ny kunskap utvecklats i mitt avhandlingsprojekt om hur samverkansnätverk organiseras på ett sätt som främjar uppkomsten av innovationer. Några av de validitetskriterier som är relevanta för att bedöma tillförlitligheten i denna forskning är processvaliditet, rhizomatisk validitet och pragmatisk validitet som på olika sätt belyser kunskapsutvecklingens metodologi, dess bidrag till ett teoretiskt paradigmskifte och till politisk förändring.