Föredraget avser att med hjälp av några konkreta exempel presentera resultat kring ungdomars fritidsanvändning av fiktionstexter. Analysmaterialet utgörs av texter ur ett multimodalt textuniversum (romaner, serier, spel m.m.) samt av läsningen av dessa. Projektets metoder är således såväl textanalys som receptionsanalys. Den övergripande frågeställningen för de resultat som föredraget är en del av är vad läsning av texter i ”nya medier” innebär. Den huvudsakliga teoretiska utgångspunkten för föredragets begränsade omfång finns i narratologisk textförståelse, särskilt som den utvecklats i samband med studiet av nya medieformer (t.ex. Murray 1997, Aarseth 1997, Juul 2005). De narratologiska analyserna kontextualiseras och problematiseras med hjälp av andra perspektiv från forskningsprojektet, exempelvis sociologi, värdeteori och intersektionalitet.De resultat som presenteras visar likheter och olikheter mellan gamla och nya medier ur ett narratologiskt perspektiv, exempelvis det interaktiva kravets betydelse för förståelse av intrigen i spel och kunskapskrav för att remediera textuella strukturer i multimodala textuniversum. Framträdande tendenser i materialet är såväl en heterogenisering av medieanvändning, där varje person själv skapar sin medieidentitet, som en homogenisering av innehåll, där det snarast är bristen på mångfald och dialogiska perspektiv som vinner utrymme i texterna. Om detta egentligen är någonting nytt ur ett textläsningsperspektiv och hur skolan i sådana fall ska förhålla sig till fritidens fiktioner är de didaktiska frågor som avslutningsvis diskuteras.