Svanenmärkta fonder är något som tillkommit i den finansiella världen på senare tid. Världens första svanenmärkta fonder lanserades 2017. Att bli benämnd som svanenmärkt innebär att fonden uppfyller ett visst antal kriterier bestämda av Svanen. Detta innebär att fonden kan rapportera ett arbete som kan anses som ett ytterligare steg mot hållbarhet och inte endast agera enligt lagar och regler. Syftet med studien är att beskriva hur innehaven i en svanenmärkt fond efterlever svanenkriterierna, genom att identifiera hur riskområden rapporteras och hur dessa hanteras i innehavens hållbarhetsredovisning, samt att analysera hur dessa mönster kopplas till svanens hållbarhetskriterier. Frågeställningen lyder ”Hur rapporterar innehaven sin efterlevnad till svanenkriterierna?” och den besvaras genom en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. För att besvara frågeställningen har data samlats in med hjälp av en analysmetod där primärdata har inhämtats från års- och hållbarhetsrapporter från respektive företag. Resultaten visade att samtliga företag rapporterar liknande gällande hållbarhet. Företagen rapporterade att de implementerat riktlinjer, program och policys för att efterleva svanenkriterierna. Transparensen går att ifrågasätta i företagens sätt att rapportera hållbarhet då de brister i sin information samt använder vaga beskrivningar av problem. Några slutsatser som kan dras av detta arbete är att informationsasymmetri är en anledning till att transparensen brister hos vissa innehav i fonden, genom att ha oförståelig information. Vidare fallerar även legitimiteten i företagens rapportering vilket leder till mindre trovärdighet i rapporterna och efterlevnaden till svanenkriterierna.

The Nordic Swan Ecolabel regarding funds is something that has emerged in the financial system in recent times. The world’s first Nordic Swan Eco labeled fund launched in 2017. To be certified by Svanen the fund has to fulfill a couple of criteria that has been stated by Svanen. This certification gives the fund the opportunity to market their work as an additional step towards sustainability and not just act according to the laws and regulations. The purpose of this study is to describe the holdings in a fund that follows the Svanen criterias, by identify how the reporting of areas of risk and how they are being handled in the sustainability report and also to analyze its patterns to the Svanen criterias. The purpose will lead to the research question that is “How does the holdings report its compliance to the Svanen Criterias?”, Further on also answer the research question through a qualitative method with an inductive research approach. In order to answer the research question data have been gathered with an analyze method and a literature review where the primary data comes from annual and sustainability reports from each individual company. The result of this study showed that every company reports in a similar way regarding sustainability. Each company reports that they have implemented guidelines, programs and policies in order to comply with the Svanen Criterias. The transparency within the holdings can be questioned because of the lack of information and vague description of problematic happenings. Conclusions of this study is that information asymmetry is one of the reasons that makes one question the holdings transparency. Due to this asymmetry the holdings legitimacy is affected which leads to less credibility in their reports and so on their compliance toward the Svanen Criterias.