Denna studie behandlar elever och lärares upplevelser av elevinflytande i svenskundervisningen. I bakgrunden ges en teoretisk förankring med John Dewey som huvudperson, hans tankar om elevinflytande och demokrati betraktas som centrala för studien. Vidare ges en historisk överblick av elevinflytande och en inblick i hur styrdokumenten ställer sig till elevernas rätt till elevinflytande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever och lärare upplever elevinflytande och demokratiska värderingar i svenskundervisningen. Studien belyser upplevda fördelar och nackdelar med elevinflytande samt förbättringsområden i arbetet. Studien jämför även likheter och skillnader i synen på elevinflytande i de båda respondentgrupperna.

Metoden för undersökningen är en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. Enkäten besvarades av tre klasser i årskurs sex samt fyra svensklärare. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som syftar till att undersöka respondenternas upplevelse av fenomenet.

Resultatet är uppdelat i fyra kategorier som har till syfte att presentera de mest centrala delarna i undersökningen. Studiens resultat visar att elever och lärare vill arbeta mer med elevinflytande i svenskundervisningen och att de är relativt eniga i sina svar vad gäller uppfattningen om vad elever främst ges inflytande över. Eleverna framhåller å sin sida att de delar de ges mest inflytande över korrelerar med vad de vill ha inflytande över. Elevinflytande har sina fördelar och nackdelar vilket elever och lärare upplever olika.