Arbete står tätt förknippat med vårt själv och hur vi väljer att identifiera oss. Arbetslöshet kan därför orsaka svårigheter för människan när det gäller livsstil och levnadsstandard, tillsam­mans med hur hon ser på sig själv. Än svårare kan det upplevas när omgivningen tillskriver individen etiketter och egenskaper baserat på om hon är i arbete eller inte. Tidigare studier har visat hur makt spelar in när det gäller diskurser kring arbete och arbetslöshet, och hur sam­hället talar om detta. Diskurser styrs bland annat baserat på vem som håller i agendan och på historiska kontexter. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur arbetslöshet konstrueras diskursivt i publikationer från Regeringen. Genom att undersöka hur språket i så­dana publikationer används kan det bidra med förståelse för hur politisk makt utövas och på­verkar framställningen av arbetslöshet. Uppsatsen har skrivits med en socialkonstruktionistisk ansats med en diskursanalytisk metod som fokuserar på tre teman: moral, mervärde och makt. Temana tar avstamp i de teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån, nämligen Zygmunt Baumans teori om arbetsetik, Beverley Skeggs och självets värde samt slutligen Michel Foucaults teori om makt.

Resultatanalysen visar att moral, mervärde och makt konstrueras diskursivt genom att måla upp bilder av arbete och arbetslöshet på polariserande vis. Arbete tillskrivs många goda egen­skaper medan arbetslöshet i sin tur antas kantas av viss misär. Vidare visar resultatanalysen att konstruktionen av den arbetslöse delas upp i två versioner: den framgångsrike arbetslöse och den misslyckade arbetslöse. Den framgångsrike arbetslöse är prestigelös och villig medan den misslyckade arbetslöse i sin tur är oärlig och moraliskt förkastlig – och vad än värre lyckas den inte heller få något arbete. Resultaten står nära förbundna med teorier om arbetsetik och hur moraliska värden ingjuts i arbete, samt hur makt operationaliseras genom att tvinga kroppar att delta i olika etiketteringar och ceremonier där självet tillskrivs värde beroende på värdet av kroppens aktiviteter.

Work is closely linked to our sense of self and how we choose to identify ourselves. Conse­quently, unemployment can cause significant difficulties for individuals in terms of lifestyle and living standards, as well as in their self-perception. These challenges can be further exac­erbated when society attributes labels and characteristics to individuals based on whether they are employed or not. Previous studies have demonstrated the role of power in discourses sur­rounding work and unemployment, and how society discusses these topics. Discourses are shaped, among other factors, by those who control the agenda and by historical contexts. Therefore, the aim of this thesis is to examine how unemployment is discursively constructed in publications from the Government. By analysing the language used in such publications, this research can provide insights into how political power is exercised and influences the por­trayal of unemployment. The thesis adopts a social constructionist approach with a discourse analytical method, focusing on three themes: morality, surplus value, and power. These themes are derived from the theoretical perspectives underpinning the study, namely Zygmunt Bauman’s theory of work ethic, Beverley Skeggs’ concept of the value of the self, and Michel Foucault’s theory of power.

The analysis of the results shows that morality, surplus value, and power are discursively con­structed by depicting work and unemployment in a polarizing manner. Work is attributed with numerous positive qualities, while unemployment is assumed to be accompanied by a certain degree of misery. Furthermore, the analysis reveals that the construction of the unemployed individual is divided into two versions: the successful unemployed person and the failed unemployed person. The successful unemployed person is portrayed as humble and willing, whereas the failed unemployed person is depicted as dishonest and morally reprehensible. These findings are closely related to theories of work ethic and how moral values are embedded in work, as well as how power is operationalized by compelling individuals to participate in various labelling and ceremonial processes where the self is ascribed value based on the worth of the body’s activities.