Den svenska grundskolan strävar efter att alla elever ska nå kunskapskriterierna, vilket ställer kravpå en undervisning som anpassar innehåll och undervisningsmetoder baserat på elevers olikheter. Detta medför ett utökat ansvar, inte bara för undervisande pedagoger i skolan, utan samtligaprofessioner (som specialpedagoger/speciallärare, kuratorer, skolsköterska och rektor) som behöverarbeta mot ett gemensamt mål. Att arbeta med gemensamma mål är en framgångsfaktor för enlångsiktig och positiv skolutveckling, där samarbetet genomsyrar arbetet genom samtal, pedagogiskhandledning, kollegial samverkan och specialpedagogisk vägledning, vilket främjar kollegialutveckling. Just den specialpedagogiska handledningen torde se annorlunda ut gällande teoretiska ämnen och praktiskt-estetiska ämnen i skolan. För att undersöka detta, syftar denna studie till att undersöka om det finns en skillnad gällande specialpedagogisk handledning mellan teoretiska ämnenoch praktiskt-estetiska ämnen. Studien utgår från det relationella perspektivet i kombination med tillgänglighetmodellen, som teoretiskt ramverk. För att undersöka detta antogs en tvärsnittsdesign, med enkäter som skickades ut till undervisande pedagoger samt specialpedagoger/speciallärare, genom ett bekvämlighets- och tillgänglighetsurval. Studiens resultat tyder på en stark indikation att arbetet med specialpedagogisk handledning skiljer sig mellan teoretiska och praktiskt-estetiska ämnen. Studien resultat pekar också på att specialpedagogisk handledning och kollegial handledning påverkar den kollegiala samverkan till en hög grad. Detta är i linje med tidigare forskning som visat att handledning hjälper verksamheten och pedagoger med att utbyta tankar, idéer och problemlösning. För att ytterligare undersöka detta, skulle fler liknande studier behöva utföras med fler respondentersamt ytterligare fokus på anledningen till att det finns en skillnad i hur undervisande pedagoger inom teoretiska och praktiskt-estetiska använder specialpedagogisk handledning.