This thesis explores the conditions for, interpretations of and reactions to safety management strategies and practices implemented in the Swedish mining industry. The concept of ‘safety’ is depicted as one of the more important aspects of organisational management in mining industry contexts by both the mining industry itself and by researchers in related research fields. However, due to the complex nature of mining industry operations, interpretations of ‘safety’ and priorities regarding its development can vary greatly between people from different roles operating in mining workplaces. A machine operator with a more practical perspective on safety management may for example prioritise the physical safety of themselves and their colleagues and considers themselves safe when there is mutual trust and cohesion within their team. Meanwhile, managers and safety specialists with more strategic perspectives might instead focus on efforts to develop cultural values which promote safer attitudes and behaviours, and on balancing productivity with safety goals. These perspectives both seek to address important issues that safety management efforts may aim to address, yet they are characterised by different approaches to safety. 

While many different studies have explored safety and its management in mining contexts, the most common approach has been to consider safety based on the conceptualisations of leaders and managers. Few studies have approached safety management from the perspectives of personnel and contractor employees closer to the practical work. Fewer still are the studies that have emphasised these differences in approaches to safety in mining organisations and have examined how they can influence the outcomes of safety management efforts. The purpose of this thesis is thus to explore safety management in Swedish mining and highlight nuanced perspectives and experiences of methodologies and outcomes. In doing so, I identify how a broader understanding for and acknowledgement of the characteristics of mining industry safety management can help with addressing challenges for the continued management of safety.

The empirical basis of this thesis is mainly built upon two projects conducted between 2019 and 2024 within and with the Swedish mining industry which focused on studies of safety management strategies and practices. Their contributions consisted of a total of 26 interviews with safety specialists, managers, supervisors, employees and contractor personnel from several different Swedish mining companies. In addition, these projects provided opportunities for document studies of material relating to safety management strategies and practices, and for workplace observations at some of the participating companies’ mining operations. The theoretical framework of this thesis focuses on organisational aspects which influence safety management efforts by, e.g., recommending certain approaches to management or exploring factors that can explain assumptions and behaviours relating to safety.

The results show that, while safety management in the Swedish mining industry is generally perceived as having shown progress in recent years, challenges related to aspects such as communication, leadership and differing conceptualisations of safety remain. A shared characteristic of these challenges is that they relate to and involve different groups with nuanced perspectives and conceptualisations of safety. Safety management strategies may for example be difficult for employees to engage with; and physical, social and organisational separations can hinder the development of shared safety cultures between, e.g., client and contractor personnel. 

The experiences and examples examined in this thesis have shown how differences in expectations or interpretations can act as obstacles for effective and cohesive safety management efforts. Furthermore, this thesis has highlighted the Swedish mining industry’s normative and top-driven approaches to managing safety and safety cultures, and the challenges it faces with addressing aspects such as power relations and underlying cultural values. Ultimately, this thesis suggests that safety management efforts would benefit from seeking to understand and address the nuances between the various strategic and practical perspectives of safety involved. By encouraging communication, collaboration and mutual understanding for safety between different hierarchical levels and groups within mining organisations, these differences can be bridged and encourage more cohesive safety cultures.

Denna avhandling utforskar förutsättningarna för, tolkningarna av och responsen till strategier och insatser för säkerhetsarbete som implementeras i den svenska gruvindustrins organisationer och arbetsplatser. ’Säkerhet’ som koncept skildras som en av de viktigaste aspekterna av organisatorisk styrning i gruvkontext av både gruvföretag och forskare i anknutna forskningsfält. Gruvdrift medför dock ofta komplexa organisatoriska strukturer som gör att tolkningar av ’säkerhet’ och de prioriteringar som görs gällande dess utveckling kan variera mycket mellan de olika rollerna som är aktiva på gruvarbetsplatser. En maskinoperatör med mer praktisk syn på säkerhetsarbete kanske prioriterar den fysiska hälsan av sig själv och sina kollegor, och känner sig säkrast i grupper som har utvecklat ömsesidigt förtroende och god sammanhållning. Samtidigt kan fokus för chefer och säkerhetsspecialister med mer strategiska perspektiv vara att utveckla kulturella värden inom organisationen som främjar säkrare attityder och beteenden, eller på att balansera produktiviteten med deras säkerhetsmål. Personerna i båda dessa exempel strävar efter att hantera viktiga frågor kopplade till säkerhetsarbete, men de karaktäriseras av skilda tillvägagångssätt och synsätt på säkerhet. Av dessa perspektiv är det ledares och chefers konceptualisering av säkerhet som är mest förekommande bland studier som utforskar säkerhet och system för dess utveckling inom olika gruvkontext. 

Få studier om gruvindustrin som utforskat säkerhetsarbete har fokuserat på anställdas och leverantörers mer praktiska tolkningar av säkerhet och synsätt på säkert arbete. Ännu färre är de studier som betonar dessa skillnader i synsätt och undersöker hur de kan påverka förutsättningarna för och resultaten av säkerhetsinsatser. Syftet med denna avhandling har därför varit att utforska den svenska gruvindustrins säkerhetsarbete för att lyfta fram nyanserade perspektiv och upplevelser av olika tillvägagångssätt och deras påföljder. På så sätt identifierar jag hur en bredare förståelse för och bekräftelse av säkerhetsarbetets kännetecknande aspekter inom gruvindustrin kan underlätta hanterandet av utmaningar för den fortsatta utvecklingen av säkerhet.

Den empiriska grunden för denna avhandling byggs huvudsakligen på två projekt som utfördes mellan år 2019 och 2024 tillsammans med den svenska gruvindustrin, vars fokus var att studera strategier och insatser för säkerhetsarbete inom den industrin. Bidragen bestod av totalt 26 intervjuer med säkerhetsspecialister, chefer, arbetsledare, tjänstemän, kollektivanställda och leverantörspersonal som arbetade för flera olika svenska gruvföretag. Vidare möjliggjorde dessa projekt även för dokumentstudier av material om säkerhetsprogram och strategier, samt för arbetsplatsbesök och observationer vid några av de deltagande företagens gruvanläggningar. Det teoretiska ramverket jag nyttjade mig av för denna avhandling fokuserar på organisatoriska aspekter som har en påverkan på säkerhetsarbete och insatser för säkerhetsutveckling. Exempel inkluderar rekommendationer för ledning och styrning eller utforskande av faktorer som kan förklara antaganden och beteenden relaterade till säkerhet inom organisationer.

Avhandlingens resultat visar på att många utmaningar gällande kommunikation, ledarskap och konceptualiseringar av säkerhet kvarstår för arbetet med och utvecklingen av säkerhet, trots att det upplevs ha förbättrats med tiden inom den svenska gruvindustrin. Gemensamt för dessa utmaningar är att de kan kopplas till att säkerhetsarbetet involverar olika grupper med nyanserade perspektiv av och förståelser för säkerhet. Till exempel kan strategier för säkerhetsutveckling vara svåra för anställda att involvera sig i, samtidigt som främjandet av gemensamma säkerhetskulturer mellan anställda och leverantörspersonal kan motverkas av de fysiska, sociala eller organisatoriska gränserna mellan dem. De upplevelser och exempel som studerats i denna avhandling har visat på hur skillnader i förväntningar för eller tolkningar av säkerhetsarbeten och strategier kan bidra till att förhindra utvecklingen av effektivare och mer sammanhållande säkerhetsinsatser. Vidare har avhandlingen även belyst utmaningarna för gruvindustrins normativa, ledningsstyrda säkerhetsarbete med att hantera viktiga aspekter såsom maktrelationer och latenta kulturella värderingar. I slutändan hävdar jag att den svenska gruvindustrins arbete med säkerhetsinsatser skulle gynnas av att undersöka, förstå och ta itu med nyanserna mellan de olika strategiska och praktiska perspektiven av säkerhet och säkerhetsarbete som förekommer inom fältet. Genom att främja kommunikation, samarbete samt gemensamma förhållningssätt till säkerhet mellan olika hierarkiska nivåer och grupper inom gruvorganisationer kan dessa skillnader bryggas och uppmuntra värdet av sammanhållning bland industrins säkerhetskulturer.