I presentationen redogörs för resultat från ett avhandlingsprojekt med syfte att kritiskt undersöka hur språklig mångfald kommer till uttryck i olika rum i en grundskolekontext i Norrbotten där de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska står i fokus. Forskningsfrågorna gäller: Vilka möjligheter och hinder för språken framkommer i policydokument, i skolmiljön och i lärare, lärarstudenter och elevers uppfattningar om språklig mångfald och nationella minoritetsspråk? Hur formar sociala och fysiska rum språkliga maktrelationer?

Norrbotten och grundskolor valdes som kontext mot bakgrund av regionens unika historiska språkliga mångfald. I regionen har finska, meänkieli och samiska länge använts som förstaspråk och har sedan år 2000 status som nationella minoritetsspråk (SFS 2009:600). Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet var utbildningssystemet präglat av en assimilationspolitik som marginaliserade språken (Elenius, 2002; Nordblad, 2015).

Teoretiska begrepp och utgångpunkter är epistemisk orättvisa (Fricker, 2018) ett kritiskt perspektiv och språkideologier. Avhandlingsprojektet använder etnografiskt inspirerad metod inklusive textuellt och visuellt material. Analysen utförs med tematisk analys (Braun & Clarke, 2022) och geosemiotisk analys (Scollon & Scollon, 2003).

Analysen visar att trots att finska, meänkieli och samiska haft status som nationella minoritetsspråk i närmare femton år utgör grundskolan fortfarande en arena för assimilering. Försvenskningsprocessens konsekvenser märks genom att deltagarna beskriver otillfredsställda minoritetsspråkskunskaper och tillskriver skolan en obetydlig roll i att bevara och utveckla det. Den svenska språkgemenskapen har större makt över utformningen av rummet än den minoritetsspråkiga. För epistemisk rättvisa (Fricker, 2018) behöver minoritetsspråkskunskaper erkännas i sin egen rätt och värderas som ett viktigt bidrag till den kollektiva kunskapen.

ReferenserBraun, V., & Clarke, V. (2022). Thematic analysis: a practical guide. SAGE.

Elenius, L. (2001). Både finsk och svensk. Modernisering, nationalism och 

språkförändring i Tornedalen 1850–1939. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].

Fricker, M. (2018). Epistemisk orättvisa. Kunskap, makt och etik. Thales.

Nordblad, J. (2013). Jämlikhetens villkor: Demos, imperium och pedagogik i Bretagne, 

Tunisien, Tornedalen och Lappmarken, 1880–1925. [Doktorsavhandling, Göteborgs 

universitet].

Scollon, R. & Scollon, S. (2003). Discourses in place: Language in the material 

world. Routledge.

SFS 2009:600. Språklag. Kulturdepartementet.