Studiens syfte  är att bidra med kunskap om hur litteraturhistorieskrivningen utformas i läroböcker för Gy25. Studien utgick ifrån tre frågeställningar som fokuserade på vilka epoker och författare som är representerades, hur urvalet legitimerades av läroboksförfattarna och hur litteraturhistorieskrivningen framställs utifrån skolans värdegrund. Tre läroböcker undersöktes med kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Den teoretiska utgångspunkten var intersektionalitet där kön, etnicitet, klass och nationella minoriteter undersöktes. Resultatet av studien visade att en övervägande majoritet av författarna som representerades hade etniskt ursprung från Europa med liknande kulturell, religiös och språklig bakgrund. Vidare representerades män i betydligt högre grad än kvinnor, medan nationella minoriteters författarskap inte presenterades alls. Ytterligare visade studien att epokerna som gavs stort utrymme i högre grad representerade just vita, västerländska män. De epoker som hade minst ordantal var de som antingen inte diskuterade specifika författarskap överhuvudtaget, eller lyfte fram underordnade grupper. Studien visade även att läroböckerna sällan problematiserade eller legitimerade urvalsprocessen, och i två av läroböckerna diskuterades inte urval överhuvudtaget. Hur faktorer såsom kön, etnicitet och klass historiskt sett har påverkat människors möjligheter till att skriva och publicera verk diskuterades till viss del, men ställde höga krav på att eleverna hade god förförståelse gällande dessa aspekter. Sammantaget presenterar läroböckerna litteraturhistorieskrivningen utifrån ett eurocentriskt och där manliga författare tenderar att framstå som norm. Läroböckerna tenderar således att ha ett bristfälligt värdegrundsperspektiv utifrån Skolverkets (u.å-a) direktiv.