Kommersialiseringens inslag i idrottens värld leder till ökade penningflöden och en större ekonomisk omsättning för idrottsorganisationerna. Detta möjliggör ett större utrymme för sportsliga satsningar, där spelarinvesteringar och sportsliga framgångar kan prioriteras över den ekonomiska kapaciteten. För att motverka denna risk finns finansiella regelverk. Det innebär ökade krav på organisationerna som måste balansera ekonomiska och sportsliga mål. Detta speglar idrottens prestationsparadox som är avgörande att hantera för att åstadkomma en effektiv verksamhetsstyrning. Litteratur om idrottsorganisationers verksamhetsstyrning fokuserar på hur målen är motstridiga. Därför syftar uppsatsen till att förklara hur elitidrottsorganisationer kan hantera de dubbla målsättningarna. För att förklara detta fungerar paradoxteorin som en lins för att systematisera, analysera och tolka det empiriska underlaget. Analysen utgår ifrån en cyklisk hantering av dubbla målsättningar, vilket speglar idrottens säsongsbetonade verksamhet. Arbetet designas som en multipel fallstudie med intervjuer, vilket möjliggör en jämförande analys mellan de medverkande elitidrottsorganisationerna: BC Luleå, Boden Handboll, Luleå Basket och Luleå Hockey. Uppsatsen visar att elitidrottsorganisationernas anpassningsförmåga och cykliska förhållningssätt mellan säsongerna är avgörande för att hantera de ekonomiska och sportsliga målen. Resultaten visar också att samarbetet mellan de ekonomiska och sportsliga beslutsfattarna är viktigt. Genom att skapa förståelse mellan de olika ansvarsområdena och beakta de ekonomiska och sportsliga aspekterna vid beslut reduceras målkonflikten. För att förena målsättningar är en flexibel budget ett centralt styrmedel. Den strategi som präglar hanteringen av målkonflikten tycks bero på hur långt in i processen elitidrottsorganisationerna befinner sig i arbetet med att balansera de dubbla målsättningarna. En separerande strategi där målen prioriteras var för sig tenderar att tillämpas av organisationer i ett tidigare skede av hanteringen. Den mer avancerade iterativa strategin används av organisationer som är mer erfarna. Detta möjliggör ett situationsanpassat och flexibelt arbetssätt, där prioriteringarna växlar mellan målspecifikt fokus och strävan efter synergieffekter mellan målen.

The elements of commercialization in the world of sports lead to increasing cash flow and revenue for sports organizations. The greater financial capacity enables riskier investments in sports where player acquisitions and sporting success can be prioritized over financial stability. There are financial regulations in place to address this risk. This means increased requirements for professional sports organizations that now need to balance financial and sporting objectives. This reflects the performance paradox of sports, which organizations must actively manage to achieve effective management control. Literature regarding the management of professional sports organizations focuses on how the objectives are contradictory. The purpose of this thesis is to find an explanation for how professional sports organizations are able to manage the dual objectives. To address this, paradox theory serves as a lens to systematize, analyze and interpret the empirical evidence. The analysis follows a cyclical approach to managing dual objectives, and reflects the seasonal nature of sports operations. This study applies a multiple case study with interviews. This allows a comparative analysis between the participating organizations: BC Luleå, Boden Handboll, Luleå Basket and Luleå Hockey. The thesis demonstrates that adaptability and a cyclical approach between seasons are vital for professional sports organizations when managing financial and sporting objectives. The thesis also concludes that cooperation between financial and sports managers is important. By creating understanding between managers who consider financial and sporting aspects, the decisions regarding the conflict of objectives are mitigated. To align the dual objectives, a flexible budget is an essential management tool. The strategy that characterizes the management of the conflict between objectives appears to depend on how far into the process professional sports organizations currently are in their efforts to balance the dual objectives. A separating strategy where objectives are prioritized individually tends to be applied by organizations at an earlier stage of the management process. The more advanced iterative strategy is used by organizations that are more experienced. This allows for a situational and flexible approach, where priorities shift between focusing on an individual objective and striving for synergies among them.