Denna studie syftar till att undersöka varför vi ska lära oss den matematik som idag undervisas i gymnasieskolan. Frågeställningen behandlas utifrån praktiska, samhälleliga, sociala och filosofiska perspektiv.

Studien bygger på en översikt över relevant litteratur och intervjuer med gymnasielärare. Därpå har en kvalitativ innehållsanalys använts för att identifiera lärares centrala motiv till varför matematik undervisas och lärs ut. Särskild vikt läggs vid att kartlägga lärarnas åsikter om syftet med matematik. Resultaten visar på matematikens nytta för t.ex. individens kognitiva utveckling, dess betydelse i samhället och kulturen, samt dess roll i jobb, vardagsliv och som verktyg i urvalsprocesser. Studien belyser även hur traditionella och samtida motiv samspelar med framåtblickande argument för ämnets fortsatta relevans.

Studiens fokus ligger inte på hur matematikundervisning bedrivs rent metodiskt. Studien går heller inte in på olika politiska förändringar av skolans styrning som exempelvis kommunalisering. Frågor om hur matematik motiveras i läro- och kursplaner berörs, men endast som en sekundär aspekt.

Studien går till viss del in på varför vi motiverar matematik som vi gör genom kulturella och tidsenliga argument. Men framför allt så undersöker den ur ett framåtsyftande perspektiv varför vi lär, och ska lära, oss matematik nu och framöver. Man kan säga att studiens ambition är att lyfta fram svar till lärare som ska undervisa i, och till elever som ska studera, matematik de närmsta kommande åren.