Det finns en växande mängd forskning som undersöker ett utforskande och kollaborativt förhållningssätt till grammatikundervisning i förstaspråksämnet (Fontich & Camps, 2014). Myhill et al. (2013) har exempelvis visat att lärare behöver skapa möjligheter för elever att diskutera och leka med grammatik för att främja deras metaspråkliga förståelse.Van Rijt et als. (2022) resultat visar också på betydelsen av att stimulera elevers engagemang i utforskande grammatiksamtal. Kvaliteten på elevernas gruppsamtal i grammatikundervisningen undersöks däremot sällan, särskilt när eleverna förväntas sammanlänka grammatik och retorik. I den här presentationen utforskar vi därför olika samtalstyper och egenskaper i L1-elevers (n=12, 15-17år) grammatiska och retoriska samtal om en litterär text. Empirin är hämtad från en interventionsstudie där kontextualiserad grammatikundervisning iscensätts i gymnasieskolans svenskundervisning. För att belysa olika samtalstyper och egenskaper av de grammatiska och retoriska reflektionerna genomfördes en deduktiv och induktiv analys i NVivo. I den deduktiva analysen används Knight och Mercers (2015) teoretiska ramverk kring samtalstyper och deras tre samtalskategorier disputational talk, cumilative talk och exploratory talk. Resultaten bekräar delvis tidigare forskning gällande grammatiska missuppfattningar och användningen av ’tumregler’ (Myhill, 2000; Watson & Newman, 2017). Studiens resultat indikerar även att det finns ett samband mellan samtalstyper och ställda frågor, samt kvaliteten på elevernas grammatiska och retoriska resonemang. När eleverna försöker identifiera ett grammatiskt fenomen karakteriseras samtalstypen huvudsakligen som cumilative och disputational, medan diskussioner där eleverna sammankopplar grammatik och retorik kännetecknas som exploratory. Avslutningsvis diskuterar vi tänkbara förklaringar till dessa relationer samt användbara strategier för lärare när de förväntas stötta utvecklingen av elevers metalingvistiska förståelse.