Under sommaren 1999 utförde Stabilator AB i Samverkan med Odal Ek. förening och Luleå tekniska universitet, Testlab, förstärkning av fyra spannmålssilor med hjälp av utanpåliggande kolfiberväv. Denna teknik har vidareutvecklats vid Luleå tekniska universitet, avdelningen för Konstruktionsteknik. Kortfattat innebär förstärkningstekniken att armering i form av kolfiberväv limmas mot utsidan av en konstruktion. På så sätt bygger man upp en befintlig komposit på en existerande konstruktion. Metoden är flexibel och oftast mycket kostnadseffektiv. Två av de förstärkta anläggningarna var belägna i Västerås och två i Kvänum. I Kvänum förstärktes en silo på utsidan med remsor och en på insidan med heltäckande komposit. I Västerås förstärktes båda silorna på utsidan med remsor. Anledningen till förstärkning var att anläggningarna var underdimensionerade med avseende på tömningstrycket. Detta har medfört omfattande sprickbildning, korrosion samt i vissa snitt överskridande av armeringens flytgräns. I samband med förstärkningen applicerades töjningsgivare på såväl stålarmering och på den härdade kolfiberkompositen. Efter förstärking provades de förstärkta silorna genom att spannmål fylldes och tömdes i silorna. Registrering utfördes då av töjningar och belastning. Resultaten efter förstärkning var positivt och de befintliga armeringsjärnen avlastades väsentligt.