På initiativ av Stiftelsen Företagsam pågår på ett antal orter i Sverige, en särskild inriktning inom ramen för det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasieskolan. Denna inriktning benämns "Företagargymnasiet" och utbildningen avser att hos den enskilde eleven utveckla företagsamhet, självständighet och lust till lärande. År 1996 fick Centrum för forskning i lärande vid Luleå tekniska universitet i uppdrag av Stiftelsen Företagsam, att utvärdera verksamheten. Syftet med utvärderingen var dels att studera hur och i vilken utsträckning den enskilde eleven utvecklar företagsamhet, självständighet och lust till lärande, dels att till verksamheten löpande återföra den kunskap om resultat och processer som erhålles. För att få geografisk spridning av undersökningen togs ett stratifierat urval av fem kommuner, vilka skulle ingå i utvärderingen. Utgångspunkten togs i olika dokument gällande verksamheten varvid en dokumentanalys gjordes. Vidare intervjuades totalt 45 personer representerande skolledare, programansvariga, kontaktlärare, elever och fadderföretagare. Dessutom fick totalt 324 elever, representerande företagargymnasieelever samt övriga gymnasieelever i år 2 och år 3 i samma gymnasieskolor besvara tre öppna frågor, samt markera sin värdering av fyra olika begrepp på sammanlagt 120 skalor. Vid en närmare analys av resultaten i de fem kommunerna, framgick det att man kan använda tre av kommunerna som "modellkommuner" (A, B och E). Resultaten från dessa modellkommuner, står i de flesta jämförelser i samma relation till varandra. Utvärderingen visar tydligt att idén med företagargymnasiet hos den enskilde eleven under vissa villkor verkligen utvecklar elevens tänkande om företagsamhet, men också elevens självständighet och lust till att lära. Centralt i dessa villkor är en väl fungerande samverkan mellan skolan och de aktuella företagen. Villkoren uppfylls med all tydlighet i modellkommun A. Utvecklingen i modellkommunerna B och E visar emellertid på, att den positiva utveckling som sker i modellkommun A, ständigt måste återerövras. Man kan således inte slå sig till ro efter att ha uppnått goda resultat med en årskull. Varje ny årskull kräver att skolan kan fungera som en lärande organisation och ta tillvara tidigare års erfarenheter. Detta har inte alltid skett i modellkommunerna B och E. Utvärderingen föreslår att uppmärksamhet bör ägnas modellkommun A, eftersom de största förändringarna i förväntad riktning skett här och att förändringens effekter verkar vara bestående. I anslutning härtill ges i rapporten förslag till vidare forskning och metodutveckling.