Geokemiska processer i ett litet, väl definierat dräneringsområde i norra Sverige har studerats. Detta har gjorts genom att provta och analysera markvatten, grundvatten och bäckvatten i en tidsserie som sträcker sig över en hel årscykel. Även nederbörden har provtagits och analyserats, men endast vid enstaka tillfällen. Markvattenproverna har tagits vid fyra olika djup. Djupen var 5 cm (E-horisonten), 15 cm (Bs1-horisonten), 40 cm (Bs2horisonten) och 100 cm (C-horisonten). Grundvattnet har provtagits från två grundvattenrör placerade i en sluttning ner mot en bäck. Det övre röret var placerat i ett inströmningsområde, och det nedre i ett omväxlande inströmnings~ och utströmningsområde. I bäckvattnet provtogs både löst och suspenderad fast fas. I vattenproverna har Ca, Fe, K, Mg, Nå, Si, Al, Sr, S, As, Ba, Cd, Ce, Co, Cr, Cu, Mn, Mo, Ni, Pb, Sr, U, Yb, och Zn analyserats med ICP-AES och ICP-MS. Förutom vattenprover har även moränprover provtagits. Proverna togs i en kontinuerlig profil från ytan ner till ett djup av 120 cm. Morän har också provtagits och analyserats på ytterligare två lokaler i norra Sverige. Moränproverna har analyserats med avseende på Si, Al, Ca, Fe, K, Mg, Mn, Nå, P, Ti, Ba, Be, Co, Cr, Cu, Ni, Sc, Sr, V, Zn och Zr (ICP-AES), samt Gå, Hf, Mo, Nb, Rb, Sn, Ta, Th, U, W, Y, La, Ce, Nd, Sm, Eu, Gd, Th, Dy, Ho, Er, Yb och Lu (ICP-MS).Resultaten visar att markvattnet har en mycket stor betydelse för tungmetallernas koncentrationer i bäckvattnet. Tungmetallhalterna är relativt höga i markvattnet från moränens E-horisont. En stor del av dessa tungmetaller härrör från nederbörden snarare än vittring. Längre ner i markprofilen sjunker tungmetallhalterna drastiskt. Det verkar som dessa i stor utsträckning fastläggs i marken, vilket resulterar i mycket låga halter i grundvattnet. I samband med snösmältning och kraftigt regn kan dock markvatten från E-horisonten tryckas ner till grundvattnet relativt snabbt och förhöja halterna av t ex Cu, men också av Fe och Al. Vid inledningen av snösmältningsperioder stiger tungmetallhalterna även i bäckvattnet. Detta sker till följd av att mycket av smältvattnet rinner till bäcken via E-horisonten eller humuslagret. Under den senare delen av snösmältningen sjunker tungmetallhalterna, men utspädningen är betydligt lägre än för huvudelementen. Efter snösmältningsperioden steg halterna av huvudelementen medan de förblev låga för tungmetallerna.Generellt har den nutida vittringshastigheten i det undersökta dräneringsområdet sjunkit jämfört med den genomsnittliga historiska vittringshastigheten. Den ser dock ut att ha ökat för Ca och Mg. Ökningen kan balanseras av våtdepositionen av sulfat. Detta kan tyda på att det sker en förändring av markens jonbytesförråd snarare än att den egentliga vittringen har ökat.