This article examines the effect of commercial bank performance on an indicator of energy efficiency (i.e. energy intensity) while controlling for the mediating effect of political institution. To achieve this goal, the study develops a theoretical model based on the neoclassical theory of the firm that links energy efficiency to bank sector development, and a unique bank-based data by Andrianova et al. (2015) for 43 Sub-Saharan African countries from 1998 to 2012. The principal component analysis is used to derive a composite bank-based development index from different bank balance sheet performance indicators- return on asset, asset quality, bank capitalization, managerial inefficiency and financial stability. The two-stage system generalized method of moment (Sys-GMM) technique was used. The results reveal that, both in the short- and long-run, improved banking performance fosters energy efficiency improvements in sub-Saharan Africa, but this is compromised by democracy (institutional quality). Thus, to achieve energy efficiency improvements, specific initiatives should be implemented to boost the development of the banking sector while also ensuring that democratic governance in the sub-region weans itself off things that impede the progress of the real sector. More ambitiously, creating a Green Bank may be necessary to stimulate energy efficiency investments in the sub-region.

This paper provides a holistic literature review of climate change and variability in Ghana by examining the impact and projections of climate change and variability in various sectors (agricultural, health and energy) and its implication on ecology, land use, poverty and welfare. The findings suggest that there is a projected high temperature and low rainfall in the years 2020, 2050 and 2080, and desertification is estimated to be proceeding at a rate of 20,000 hectares per annum. Sea-surface temperatures will increase in Ghana’s waters and this will have drastic effects on fishery. There will be a reduction in the suitability of weather within the current cocoa-growing areas in Ghana by 2050 and an increase evapotranspiration of the cocoa trees. Furthermore, rice and rooted crops (especially cassava) production are expected to be low. Hydropower generation is also at risk and there will be an increase in the incidence rate of measles, diarrheal cases, guinea worm infestation, malaria, cholera, cerebro-spinal meningitis and other water related diseases due to the current climate projections and variability. These negative impacts of climate change and variability worsens the plight of the poor, who are mostly women and children.

During the COVID-19 crisis, small and medium-sized enterprises (SMEs) in developing markets, marred by significant institutional voids, grappled with a perennial lack of resources. This article seeks to understand how these SMEs activated their dynamic capabilities to manage business relationships during different phases of the crisis. Relying on the social exchange theory and drawing on semi-structured interviews with 42 business-to-business (B2B) SME owners in Nigeria, we examine the relational governance mechanisms of dynamic capabilities for SMEs during the COVID-19 crisis. Our findings reveal 12 relational governance mechanisms of dynamic capabilities of B2B SMEs. Furthermore, we disaggregate these 12 mechanisms into 34 relational governance micro-foundational components and demonstrate their relevance for B2B SMEs during different stages of the COVID-19 crisis in Nigeria.

Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. 

Social innovation för hållbar utveckling riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom innovationsområdet, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, politiker och tjänstepersoner, samt andra intresserade.Boken är framtagen i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

There is confusion surrounding the concept of industrial ecosystems (IEs). This research therefore presents a systematic literature review on the subject of industrial ecosystems and outlines several paths for future research. The paper defines the key characteristics of IEs, identifies three perplexity drivers that contribute to the conceptual ambiguity of IEs, proposes a four-tier integrative IE framework that outlines the core components of IE research, and presents a conceptual model that clarifies how synergetic effects emerge, leading to IE transformation. Articles are categorized into four categories (industrial symbiosis, metabolism, architecture, and orchestration) from which ten propositions are delineated. The study encourages researchers to tap into several areas from the view that this is a broad, but still rather unexplored area of research with high relevance for policy.

This commentary lays out four challenges that currently prevent capital markets from contributing to a socially and environmentally sustainable economy. It reflects on how these can be turned into opportunities and the role of transdisciplinary research and action in promoting such change.

Stricter environmental regulations (e.g. the EU’s Water Framework Directive) will entail many environmental improvement measures in waters that have been affected by hydropower, and dam removals are becoming a more common measure. This paper reviews economic evaluations of dam removals, primarily drawing on studies in the USA, and identifies key, frequently recurring, issues that future evaluations will likely need to consider. The paper also reports on an ex-ante evaluation of the recent removal of the Marieberg Hydropower Plant in the Mörrum River in Sweden. An environmental valuation survey carried out as a key part of this evaluation was conducted as a replication of a previous study, where the policy context was different but the expected ecological outcome similar. The replication study produced comparable results to those of the previous study.

An innovative design process which has been conducted under the restrictions during the covid-19 pandemic is in focus in this study. Visits were banned so user-centred design activities were particularly challenged by the necessity to meet and work online. The purpose of the study is to present and reflect on how user-centred design was done under those conditions. The potential users, the reindeer herders, were merely contacted online, the user investigation were supported by for example using videos and storytelling. Also, the final concept is presented.

Forest-derived biofuels have been on the agenda for several decades. Despite extensive research and development efforts, forest biofuel concepts have nevertheless not yet been realized on any significant scale. The discrepancy between the expectations from the research community and the lack of momentum regarding biofuel production raises the question of if and how research results can be used to achieve such goals. Here, we report results from an interview study with the aim of evaluating how energy system models can be used to illustrate barriers and drivers for forest biofuels, with focus on Swedish conditions, using the BeWhere model as case. The study is framed as an example of expertise, and problematizes how energy system models are interpreted among expected users. While the interviews revealed some general scepticism regarding models, and what kinds of questions they can answer, the belief was also expressed that increased complexity might be an advantage in terms of being able to accommodate more barriers against forest biofuels. The study illustrates the complexity of this policy area, where an energy system model can answer some, but never all, ‘what if…?’ questions. The results reveal a need for reformation in energy system modelling in order to more explicitly make society the subject of the work, and also illustrate that the belief in expertise as a tool for consensus-building in decision-making should be questioned.

Jonas Grafstrom provides an outline of how technological change in the renewable energy field can contribute to mitigate climate issues. Such knowledge enables policy makers (e.g., at the EU level) to make better and more informed decisions.

Infrastructure developments depend on decision makers’ perceptions of the particular policy issue and a preferred future state. The complex relationship between accessibility and rural development and the long periods from problem recognition to transport infrastructure realisations bring further uncertainty into regional planning. Therefore, government and public administration tend to rely on narratives to explain the policy issue and to transfer their perspectives into the policy process. However, oversimplified narratives unduly limit the understanding of the problem and so the choice of solutions. This paper aims therefore to contribute to an understanding of the recognition of accessibility and transport infrastructure as a policy problem for sustainable regional development in rural areas. It investigates the narrative that emerges from local officials’ perceptions about a future society, reasons for sustainable growth and the collaboration at the local and regional levels in central Sweden. The analysis details the four key perspectives of the narrative: local people, work and leisure, an urban neighbourhood and public transport services. The findings stress the narrative’s lack of oversight and inclusion that accounts for societies’ heterogeneity. In particular, the analysis expounds a remarkable faceless story that conveys a prevalent lack of understanding of stakeholder needs and the role of critical infrastructure for societal development in rural areas.

Despite the fact that Living Lab research has been established as a very active research area within both Innovation Management (IM) as well as Information Systems (IS) literature, previous studies still lack consensus about what can be considered as a Living Lab activity and the concept of Living Lab has been interpreted in many different ways. The aim of this research-in-progress paper is to understand the current state of the art in the area of Living Lab research and to identify the key challenges and potential research opportunities within this field. In doing so, a literature review has been conducted, covering 26 studies on Living Lab research in both IS and IM literature. The main findings of this literature review in relation to identified challenges and future research opportunities are summarized in four main themes, namely, theoretical and methodological challenges, governance and process-related challenges, actors’ motivations, needs and expectations and finally ethical challenges. The outcome of this study will thus be a research agenda to further our knowledge about the current challenges and future directions of Living Lab research.

The concept of a “living lab” is a relatively new research area and phenomenon that facilitates user engagement in open innovation activities. Studies on living labs show that the users’ motivation to participate in a field test is higher at the beginning of the project than during the rest of the test, and that participants have a tendency to drop out before completing the assigned tasks. However, the literature still lacks theories describing the phenomenon of drop-out within the area of field tests in general and living lab field tests in particular. As the first step in constructing a theoretical discourse, the aims of this study are to present an empirically derived taxonomy for the various factors that influence drop-out behaviour; to provide a definition of “drop-out” in living lab field tests; and to understand the extent to which each of the identified items influence participant drop-out behaviour. To achieve these aims, we first extracted factors influencing drop-out behaviour in the field test from our previous studies on the topic, and then we validated the extracted results across 14 semi-structured interviews with experts in living lab field tests. Our findings show that identified reasons for dropping out can be grouped into three themes: innovation-related, process-related, and participant-related. Each theme consists of three categories with a total of 44 items. In this study, we also propose a unified definition of “drop-out” in living lab field tests.

Involving individual users in the process of information systems development is a key dimension of open innovation. Living Labs are socio-technical systems that facilitate information systems development by integrating technical, social and organizational structures and focusing on individuals, tasks, technologies and the interactions between different stakeholders. Testing digital innovations in real-life use context is one of the key components of Living Labs. The users’ motivations to participate in Living Lab field tests at the beginning of the project are usually higher than once the field tests are underway. However, there is a dearth of research on other issues related to participants’ drop-out in Living Lab field tests. This study contributes to the existing literature by investigating the consequences of drop-out in Living Lab field tests and providing recommendations that would facilitate prolonged user engagement. The paper also discusses some ethical considerations regarding involvement of participants within Living Lab field tests. In doing so, we interviewed fourteen Living Lab experts in two Living Labs in Sweden and Belgium. Based on these interviews, we propose a first set of consequences, recommendations and ethical considerations to take into account when setting up Living Lab field tests. Keywords: User

Purpose

A key issue to manage sustainability is to be able to operationalise it. Relevant indicators require an appropriate definition of sustainability and sustainable development for the studied organisation. A common problem is inadequate understanding of what sustainability is from an organisational perspective. The purpose of this paper is to propose how to understand, define and measure diagnosing of sustainability from an outside-in perspective.

Design/methodology/approach

The building, health care, education and tourism value chains are studied. Based on interpreted stakeholder sustainability needs the stages of understanding, defining and measuring of diagnosing are reviewed, and interpretations proposed. This is with focus on identifying the vital few sustainability impacts in the studied value chains.

Findings

The resulting definitions and proposed performance indicators for the chosen areas indicate that the approach works resulting in proposed definitions and indicators for sustainability and sustainable development based on stakeholders need focus. Having clear definitions and performance indicators will support working effectively with sustainable development.

Research limitations/implications

The resulting definitions and proposed performance indicators for the chosen areas indicate that the approach works. Further, proposed definitions and indicators for sustainability and sustainable development based on stakeholder needs focus is useful. Having clear definitions and performance indicators will help an organisation engage with sustainability and be sustainable within an organisational context.

Practical implications

The proposed approach enables using quality management for sustainable development.

Social implications

Social sustainability is viewed from a poverty and affordability perspective.

Originality/value

Results indicate that there is a value in using an outside-in approach with focus on stakeholder needs in connection with a process-based approach. The approach is in contrast with the customary way of defining sustainability which mostly is based on an inside-out approach identifying several indicators and then adding these to a measure of sustainability.

This chapter conceptualizes and operationalizes the potential of social capital in the making of sustainable strategies for individual firms in localized clusters as well as for the clusters as collectives. Global competitiveness is created out of local collaboration between firms that to a varying degree are internationalized, thereby building generic ‘glocal’ strategies. These strategies are in turn energized by the individual and collective social capital that originates in the egocentric personal networks of the local firms and the sociocentric personal network that the overall cluster of firms constitutes. The personal ties between firms that build these networks concern business or social exchange or a combination of the two. We inform how these features of network ties can be operationalized to provide a database for comparative studies of localized clusters of firms. The overall localized social capital that the cluster contains is activated through spontaneous self-organizing as well as formal organizing. The interaction between the spontaneous and formal structures turns the cluster into an ‘organizing context’, that is, an enacted environment for the local firms that is co-constructed by themselves. To illustrate how clusters build organizing contexts that accommodate glocal strategies by accumulating and using social capital, we tell the story of a Swedish community (Lammhult) and its firm cluster. This is known as ‘The kingdom of furniture’. The proposed model of personal networking and the illustrated example together inform how local actors may successfully initiate a process that aims at the creation of viable glocal strategies anchored in personal relations and networks. A ‘first mover advantage’ enables the cluster representatives to define what further enforcements external private and public bodies may contribute with.

Denna rapport presenterar ett förslag på hur ett Center för platsinnovation skulle kunna etableras. Satsningens syfte är att stärka platsers attraktivitet i samverkan med näringsliv inklusive besöksnäringen för att attrahera invånare, investerare och besökare. Fokus ska ligga på hur man skapar attraktiva platser på landsbygden och hur man kan verka för en ruralisering, vilket innebär att människor flyttar från städer till landsbygd. Idag sker i princip allt utvecklingsarbete och all forskning inom urbanisering dvs hur man ska hantera att människor flyttar från glesbefolkade, isolerade regioner till tätbebyggda områden där det redan bor många människor. Det kan till exempel handla om försörjning, återvinning, sophantering och gröna områden.

I glesbebyggda områden, såsom i Norrbotten, finns andra typer av utmaningar, något som ett framtida Center för platsinnovation skulle kunna fokusera på för att skapa samhällen som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Till exempel hur vi hanterar långa avstånd med tanke på miljöutsläpp och höga bränslekostnader, hur vi kan arbeta för att behålla servicen på en plats, hur vi skapar arbetstillfällen på landsbygden som attraherar talang, hur vi kvalitetssäkrar skola och omsorg i glesbebyggda områden och hur vi kan skapa attraktiva samhällen där besöksnäring och näringsliv samverkar, till exempel i Malmfälten där gruvindustrin måste samarbeta med besöksnäringen och även ursprungsbefolkningen. Tankarna bakom ett Center för platsinnovation går dock att applicera på vilket område som helst, storstad respektive landsbygd.

Under de senaste åren har behovet ökat av nytänkande vägar för att attrahera invånare, besökare och näringsliv till samhällen, regioner, besöksmål och andra platser runt om i Sverige. Detta beror bland annat på den intensifierade konkurrensen om arbetskraft, investeringar och etableringar mellan olika platser, branscher och arbetsgivare. Denna konkurrens intensifieras av de senaste decenniernas demografiska förändringar i både stad och glesbygd, med ökad inflyttning till större städer och ökad utflyttning från glesbygdsområden. I kombination med varierande flyktingströmmar från andra länder skapar detta utmaningar för tillgången till service, livskvalitet och upplevelser på en plats. För att möjliggöra nytänkande helhetsutveckling av platser har platsinnovation utvecklats som ett begrepp och koncept som sammanväver olika centrala pusselbitar i attraktivitet. I denna orienteringsbok beskrivs dessa pusselbitar tillsammans med exempel på befintliga och potentiella platsinnovationer, samt metoder och analyser kring nytänkande platsutveckling. Orienteringsboken är framtagen inom ramen för projektet ”Platsinnovation i Swedish Lapland” som har drivits av Luleå tekniska universitet i samarbete med Piteå Science Park, SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och en rad kommuner, destinationsbolag och företagare i Norrbotten och Västerbotten under 2015-2017, med finansiering från Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

The linear pattern of production-consumption-disposal of cities around the world will continue to increase the emission of pollutants and stocks of waste, as well as to impact on the irreversible deterioration of non-renewable stocks of raw materials. A transition towards a circular pattern proposed by the concept of 'Circular Cities' is gaining momentum. As part of this urban transition, the emergent use of Nature-based Solutions (NBS) intends to shift public opinion and utilize technology to mitigate the urban environmental impact. In this paper, an analysis of the current research and practical investments for implementing NBS under the umbrella of Circular Cities is conducted. A combined appraisal of the latest literature and a survey of ongoing and completed National-European research and development projects provides an overview of the current enabling tools, methodologies, and initiatives for public engagement. It also identifies and describes the links between facilitators and barriers with respect to existing policies and regulations, public awareness and engagement, and scientific and technological instruments. The paper concludes introducing the most promising methods, physical and digital technologies that may lead the way to Sustainable Circular Cities. The results of this research provide useful insight for citizens, scientists, practitioners, investors, policy makers, and strategists to channel efforts on switching from a linear to a circular thinking for the future of cities.

The article aims at ascertaining the relationship between indicators affecting the green economic growth of the Eurozone countries. Despite extensive research, scientists have not yet found a clear answer as to whether economic growth and climate change mitigation can be aligned. Another important aspect of the study was to investigate the possible effect of environmental policies on macroeconomic variables such as GDP, investment, employment, and trade. The authors of the article applied the PVAR econometric model to measure the impact of energy consumption, CO2 emissions, and some of the macroeconomic indicators on GDP growth in 19 countries of the Eurozone for years 2000-2016. Based on the results, we cannot yet state explicitly that economic growth in the Eurozone countries has been decoupled from climate change mitigation; however, green transition is on the right track.

The article deals with the impact of the Encyclical Laudato Si by Pope Francis on the various dimensions of economic and social transitions aimed at a better future, but especially on the transition to a Green Economy in respect of mitigating climate change and reducing greenhouse gas emissions. The pandemic associated with the coronavirus disease outbreak in 2019 is also expected to accelerate the Encyclical’s impact in a post-pandemic world striving for greater environmental and social justice as well as inclusion and equality. The paper reports on a research survey and text analysis conducted to ascertain whether the Encyclical will have the enduring impact anticipated and whether that would accelerate achievement of the United Nations Sustainable Development Goals, fulfilment of the undertakings in the Paris Agreement on mitigating climate change and support for the Fridays for Future school strikes as well as other political and civil society events aimed at protecting the environment. The research results demonstrate society is ready to accept a new economic system based on greater equality and social justice—much like the notion of Inclusive Capitalism proposed by Pope Francis in 2016, based on the Laudato Si and that this will provide momentum in transitioning to the Green Economy.

Jämställdhetsinsatser i organisationer och samhälle bedrivs ofta med hjälp av något sorts kunskaps- och metodstöd, exempelvis i form av handböcker, föreläsningar, coaching eller processledning. Traditionellt sett har detta stöd varit analogt, i betydelsen att det utförts av personer på plats eller omfattat tryckt material. På senare tid har stödet allt oftare digitaliserats, där kunskaper och metoder görs tillgängliga genom appar, webbguider, webbutbildningar m.m. Ett exempel är appen är Power Up som ger information, exempel och tips för att identifiera och motverka härskartekniker. Gemensamt för de digitala jämställdhetsverktygen är att de utvecklas, sprids och används med hjälp av den digitala teknikens interaktiva mekanismer och kombinerade format (t.ex. texter, filmer, poddar, quiz). I rapporten studeras 27 olika verktyg som utvecklats i Sverige under de senaste åren. Studien visar att verktygen fyller olika funktioner, till exempel att samla och visualisera statistik, mäta och berätta om nuläget, öka kunskapen genom utbildning, eller systematisera jämställdhetsinsatserna. Målgrupperna för verktygen är vanligen medarbetare och chefer på svenska arbetsplatser, men vissa verktyg riktas specifikt till företag, föreningar eller myndigheter eller till idrottslivet, besöksnäringen eller akademin. Utvecklingen av verktygen har ofta skett genom innovativa kombinationer av olika kompetenser och samhällsaktörer. I rapporten analyseras verktygens potential att möjliggöra systematiska, kunskapsbaserade och innovativa jämställdhetsinsatser, vilket enligt tidigare forskning är en förutsättning för reell och långsiktig förändring av ojämställda könsmönster i organisationer och samhälle.

Denna rapport är en del i den följeforskning som genomförts 2020-2022 i Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Syftet med rapporten är att bidra till planeringen, genomförandet och uppföljningen av NODs verksamhet. Rapporten riktar sig i första hand till NODs parter och kansli, men kan även läsas av andra intresserade. Följeforskningen innebär att forskare följer NODs verksamhet och bidrar till kunskapsbaserad reflektion i den löpande verksamheten. Huvudfrågan för följeforskningen är vilka innovativa samverkansformer som omfattas i NODs verksamhet, samt vilka mervärden som detta skapar för de involverade organisationerna och för samhället i stort. Tidigare har två rapporter publicerats som en del i följeforskningen. Den första rapporten, som publicerades 2020, handlade om NODs omställning under corona-pandemin, NODs mervärden för parterna från regering och civilsamhälle, samt lärdomar från tidigare forskning om överenskommelser mellan dessa parter. Den andra rapporten, som publicerades 2021, handlade om NODs former för dialog och samråd, hållbar omstart i kölvattnet av pandemin, samt innovativiteten och hållbarheten i NODs verksamhet. I föreliggande rapport, som publiceras 2022, presenteras följeforskningens slutliga resultat och slutsatser.

I denna rapport presenteras en genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2016-2018. Analysen är utförd inom ramen för Luleå tekniska universitets uppdrag som kunskapsstöd i Region Norrbottens genomförande av handlingsplanen. Syftet med kunskapsstödet är att tillvarata tidigare kunskaper och erfarenheter för att öka handlingsplanens möjligheter att uppnå långsiktigt hållbar förändring av regionens könsmönster utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den analys som presenteras här är därmed avsedd som ett underlag för reflektion bland dem som är involverade i genomförandet av planen. Med avstamp i tidigare forskning om könsmönster och insatser för jämställdhet och mångfald i organisationer och samhälle analyseras handlingsplanens mål och aktiviteter. I slutet av rapporten finns en lista med referenslitteratur för den som vill fördjupa sig ytterligare i forskningen.

Norrbottens innovationsstrategi för perioden 2013-2020 syftar till att syftar till att skapa ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Norrbotten. Strategin ska bidra till att det blir möjligt för fler människor, organisationer och branscher att utvecklas och bidra till nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan. De satsningar som görs med utgångspunkt i strategin ska bidra till en positiv utveckling avseende de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald, miljö samt unga. Mot bakgrund av detta presenteras i denna rapport en analys för att öka lärandet om det horisontella kriteriet jämställdhet i det regionala innovationsarbetet, med målet att identifiera och analysera könsmönster och jämställdhetspotentialer i innovationsstrategin.

I denna rapport presenteras en genusvetenskaplig analys inför framtagandet av Norrbottens regionala utvecklingsstrategi. Analysen är utförd inom ramen för Luleå tekniska universitets uppdrag som kunskapsstöd till Region Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2016-2018. Syftet med kunskapsstödet är att tillvarata tidigare kunskaper och erfarenheter för att öka handlingsplanens möjligheter att uppnå hållbar förändring av regionens könsmönster utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den analys som presenteras här är avsedd som ett underlag för reflektion bland dem som är involverade i framtagandet av Norrbottens regionala utvecklingsstrategi. Med avstamp i tidigare forskning om könsmönster och jämställdhetsinsatser i organisationer och samhälle urskiljs centrala pusselbitar för att möjliggöra en jämställd förändring.

Involvering av civilsamhället – dvs medborgare och intresseorganisationer – i forskning och innovation ses i Sverige och EU som ett sätt att öka relevansen, acceptansen, effekten, nyttan, kvaliteten och hållbarheten i både resultaten och processerna. Enligt den så kallade Lamy-rapporten behöver samhället bli ett ”levande laboratorium” där medborgare aktivt deltar i utvecklingen av innovativa lösningar på Europas samhällsutmaningar. I denna rapport kallas detta för ”inkluderande forskning och innovation” och diskuteras utifrån olika logiker, grader, faser och former. Särskilt uppmärksammas den deltagande tradition som vuxit sig stark i Sverige, där akademi och samhälle samverkar i utvecklingen av nya kunskaper och lösningar. Formerna för och omfattningen av involvering kan variera stort mellan olika inriktningar och processer. I den lägsta graden av involvering ger medborgare passivt forskare tillgång till insamling av data, medan de i högre grader av involvering aktivt bidrar till datainsamling och analys. I den högsta graden av involvering medverkar medborgare i hela processen av problemformulering, planering, genomförande och utvärdering. Exempel på konkreta former för involvering är forskningscirklar, dialogseminarier, förändringsledare, Citizen-based suggestions, AIMdays och Science shops. Det finns även flera olika former för inkluderande innovation, som exempelvis Co-labs, Designlabb och Living labs. Där utvecklar forskare och medborgare gemensamt nya lösningar på behov hos människor, organisationer och samhälle. Detta kallas bland annat för deltagande innovation, användardriven innovation och social innovation.

Innovation är ett förväntat mervärde i idéburen välfärd, i betydelsen av nytänkande sätt att möta behov och utmaningar i det svenska välfärdssystemet. I denna artikel presenteras en studie av dokument från offentliga och idéburna aktörer för att bringa klarhet i sådana förväntningar. Där framhålls idéburna förlagor till nutida välfärdstjänster som hemtjänst och barnavårdscentraler, samt förväntningar om fortsatta idéburna initiativ för att möta behov som förbisetts av offentliga och kommersiella aktörer. Det föreslås bland annat reserverat deltagande i upphandlingar och valfrihetssystem, vilket kan underlätta för idéburna aktörer att fungera både som innovatör/föregångare och som komplement/ersättning till offentlig välfärdsverksamhet. Däremot är det mer osäkert om det skapar tillräckligt goda förutsättningar för att tillvarata de sociala mål och medel som ligger till grund för innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd.

De samhällsutmaningar som adresseras i social innovation, såsom fattigdom och arbetslöshet, har sällan några enkla och snabba lösningar, utan kräver ett stegvist prövande arbetssätt. Forskning visar följaktligen att sociala innovationer ofta utvecklas i snirkliga processer under långa tidsperioder. Den klassiska illustrationen av innovation i form av en glödlampa är därför något missvisande i detta sammanhang. För att lyckas påverka komplexa sociala strukturer räcker det sällan med att hitta på en ny idé, utan det krävs framför allt uthållighet och en kombination av flera olika idéer för att mobilisera intressenter, formge och testa lösningar, utforma en verksamhetsmodell med mera. Därmed kan social innovation liknas vid att springa ett maraton mellan en rad glödlampor snarare än att tända en enda sådan. Stockholms Stadsmission kan sägas ha sprungit ett sådant maraton under 170 år för att motverka fattigdom, hemlöshet, arbetslöshet, ensamhet m.m. Efter att de grundades 1853 etablerade de bland annat ett arbetshem för frigivna fångar och kostnadsfria skolor för fattiga barn. Senare inrättade bland annat en hjälpbyrå för kvinnor på 1930-talet, alternativt julfirande på 1960-talet, ett dagis för barn med HIV på 1990-talet och butikskedjan Matmissionen med nedsatta priser för personer med låg inkomst på 2010-talet. Det allra senaste exemplet är ett hyreshus med socialt hållbara bostäder som stadsmissionen bygger under 2023.

Bringing together conclusions from previous studies of social innovation in rural, local, multi-stakeholder and welfare contexts, this study aims to further develop the scientific insights into the specific mechanisms of rural social innovation, based on a case study of the Swedish part of the European project “Social empowerment in rural areas” (SEMPRE). By analyzing its aims and activities, crucial aspects of rural social innovation are pinpointed in a way that helps discern the main challenges and potentials in promoting and sustaining such innovation. The identified aspects include the identification of urgent societal challenges of rural decline, initiatives to increase the rural attractiveness by innovative forms of social service delivery, empowering mobilization of vulnerable groups, such as rural immigrants, in social service design and delivery, multi-stakeholder involvement of local community actors, as well as participatory workshops to delineate needs/visions, develop solutions to these, and implement the solutions in micro-projects. 

I strävan efter att locka och behålla besökare, invånare, företagare och investerare har attraktivitet och innovativitet hamnat högt upp på agendan för Sveriges stadskärnor. Platsunika upplevelser och kvaliteter har visat sig vara centrala för att människor ska vilja vistas, verka och bo på en viss plats. De kan ta avstamp i platsens atmosfär, historia, kultur, natur, geografi med mera och skapas ofta genom ett nytänkande samspel mellan platsens olika komponenter, processer och intressenter. Sådana ”platsinnovativa synergier” omfattar bland annat ett samspel mellan platsens gestaltning, innehåll och marknadsföring. Det vill säga mellan platsens fysiska utformning (t ex byggnader, parker, torg), tjänster och aktiviteter (t ex shopping, restauranger, kultur, fritid) och kommunikation (t ex profilering, kampanjer, skyltning). Det omfattar även synergier mellan platsens olika målgrupper (t ex potentiella invånare, besökare, företagare och investerare), samhällssektorer (offentlig, privat, ideell sektor), branscher (t ex handel, besöksnäring, kultur, industri, IT) och utvecklingsprocesser (t ex stadsplanering, näringslivsutveckling, destinationsdesign). Det innebär att befintliga stuprör mellan och inom olika organisationer, professioner och verksamhetsområden behöver överbryggas. I projektet ”Attraktiv stadskärna genom platsinnovativa synergier” har forskare, kommuner, föreningar, företagare och företagsfrämjare gemensamt utforskat befintliga och potentiella synergier i Piteås och Kirunas stadskärnor.

The increasing interest in innovative solutions to societal challenges in policy and research has opened up the innovation area for a wider range of participants and beneficiaries than previously acknowledged, which in this article is studied in terms of inclusive innovation. In order to strengthen the conceptual connection between the dawning field of inclusive innovation studies and more established fields within innovation studies, the study scrutinizes how innovativeness relates to inclusiveness and vice versa in the light of previous knowledge. The conceptual outline is applied in a comparative case study of two regional innovation processes in Sweden, that share the ambition to tackle societal challenges by cross-boundary interaction, guided by values of equality and sustainability, at the same time as differing in scope and beneficiaries, due to their industrial and societal orientations. The combined theoretical and practical insights help delineate six distinct links between innovativeness and inclusiveness in inclusive innovation.

Civilsamhällets organisationer framhålls som viktiga innovatörer och samverkansparter i arbetet med att möta aktuella samhällsutmaningar och uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Genom sina innovativa verksamheter, tjänster och arbetssätt förväntas de bland annat kunna bidra med sociala mervärden, behovsanpassning och medborgerligt engagemang till välfärdsområdet. I denna rapport ges en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation i civilsamhällets organisationer, baserat på svensk och internationell forskning. Med social innovation avses utveckling av nya lösningar vars främsta mål och medel är sociala, med avseende på människors välmående, inkludering och egenmakt. I forskningen uppmärksammas att förmågan och förutsättningarna för social innovation kan variera mellan olika organisationer i civilsamhället, på grund av interna och externa faktorer. Internt kan det till exempel påverkas av vilket stöd och utrymme som finns för att utveckla nya lösningar vid sidan av den befintliga verksamheten. Externt kan det påverkas av det rådande samhällskontraktet och villkoren för offentliga bidrag och ersättningar. I rapporten beskrivs hur dessa faktorer bedöms påverka civilsamhällets förmåga och förutsättningar i innovationsprocessens olika delar, som omfattar: behovsidentifiering; mobilisering: finansiering; idégenerering, utformning och testning; implementering, spridning och uppskalning; samt samhällsförändring och social effektmätning. Varje del illustreras av ett praktiskt exempel från Sveriges civilsamhälle, bland annat Digifritids, Street Business, Fritidsbanken och Urban Girls Movement. Med avstamp i rapportens kunskapsöversikt presenteras sedan policyrekommendationer om hur förutsättningarna kan förbättras för organisationer i Sveriges civilsamhälle att bidra till att tackla aktuella samhällsutmaningar genom social innovation.

Många landsbygdssamhällen i Sverige och internationellt tampas med samhällsutmaningar i form av gles infrastruktur, minskad samhällsservice, åldrande befolkning, utflyttning, immigration, bostadsbrist, klimatförändringar, med mera. Dessa utmaningar är ofta så pass omfattande och komplexa att samhällets befintliga insatser och verksamheter inte räcker till. Det har lett till att nya sorters lösningar efterfrågas både från lokalbefolkning, politiker och andra intressenter, vilket följaktligen också utvecklats på många håll. I detta kapitel diskuteras sådana initiativ i termer av social innovation, som avser utveckling och förverkligande av nya idéer och lösningar med sociala mål och medel. Kapitlets syfte är att ge en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och sektorsöverskridande samverkan. Innehållet baseras på svensk och internationell forskning, samt praktiska exempel från svenska landsbygdssamhällen.

Alla EU-länder förväntas stötta social innovation i sina nationella program i Europeiska Socialfonden (ESF) under 2021-2027, i syfte att möjliggöra nytänkande lösningar och anpassa politiska åtgärder till sociala förändringar. I det svenska ESF-programmet har ett särskilt programområde inrättats för social innovation, som fördelar projektmedel till utveckling av nytänkande lösningar som möter samhällsutmaningar inom social inkludering, arbetsmarknad och utbildning. Som en del i detta har Svenska ESF-rådet finansierat ett nationellt kompetenscenter för social innovation, som ska bidra med kunskaps- och erfarenhetsutbyte, analys och lärande, metodutveckling m.m. för projektägare, programansvariga och andra berörda samhällsaktörer. I denna rapport beskrivs och diskuteras kompetenscentrets insatser under 2022-2023. Syftet med rapporten är att bättre förstå förutsättningarna för att främja innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle genom en nationell stödstruktur för social innovation i ESF:s program och projekt.

This booklet presents a model for verifying and visualizing the social, economic and environmental values that social innovations engender for people, organizations and societies. It has been developed jointly by innovators, innovation promoters and innovation researchers in Norrbotten, Sweden, during 2018-2019. This took place in the project ”Verification of social innovations for sustainable growth”, which was managed by Luleå University of Technology in collaboration with Coompanion Norrbotten, LTU Business, BeChange, Write Your Self, Kulturcentrum Ebeneser, Geektown and Vinnova. The project was financed by Region Norrbotten and Luleå municipality.